Usch...så himla dåligt samvete....

har själv ett bonusdotter på 6 år samt en gemensam dotter på 7 mån.
Visst blir det uppdelat. Hos oss är det likadant. Det är inte många blöjor som min sambo har bytt inte, men han tar hand om bonusdottern (som bor hos oss) hela tiden med allt.
Känns som att han är rädd för att styvdottern inte ska känna sig utanför eller bli svartsjuk så då favoriserar han henne jättemycket. Det är knappt att han ens lyfter upp vår lilla på dagarna för att han dansar efter styvdotterns pipa.

ja, men inte blir det bättre för det, tyvärr

Tror att det brukar bli såhär, för oss är det likadant.

Konstigt, för hade det äldsta barnet varit biologiskt för oss båda så hade det varit en självklarhet att han hade fått dela tid med sitt syskon, men nu då de är halvsyskon så verkar det som att det äldsta barnet fortfarande ska få 100% av tiden gällande lek, omvårdnad osv...

Så visst grundar det sig i dåligt samvete, vi har det öppet i diskussion här hemma och min man arbetar på att bli bättre på att inte göra skillnad på barnen då bägge är hans lika mycket.
Jag själv gör skillnad på barnen av den enkla anledningen att jag bara är mamma till mitt barn och det visste vi redan ifrån början att det skulle bli så.

Tror att din sambo kommer bli bättre med tiden ifall ni diskuterar det öppet. Ta tag i situationerna med en gång istället för att bygga en fördämning som senare brister vilket vi kvinnor kan vara bra på.
Tror det kommer gå kanonbra, jag hoppas det iallafall, både när det gäller dig och mig.
Det äldsta barnet har skapat rutiner och har en mer "självklar" plats i din gubbes liv, när erat barn senare blir äldre och utvecklar egen personlighet mm så kommer även denna lilla människa ta stor plats i din gubbes liv.
Så... Dåligt samvete i kombination med bekvämlighet (hur kul är det att byta bajsblöjor och mata? ) tror jag skapar situationen, öppen kommunikation och tid är botemedlet.

Lycka till

tack!!!! jo kommunikation är ju allt m jag skäms för att jag känner så här. känmns som om jag inte har rätt till det?

Alla har rätt att känna som man gör.
Det är handlingen därefter som kan vara rätt eller fel, bara du och din sambo kan avgöra vad som är rätt och fel för er alla.

Förstår att du skäms då det är så inpräntat att "alla är lika värda och man ska behandla andra som kan själv vill bli behandlad", även jag kan känna att jag skäms ibland.
Men nyanserna är större än innan i de filosofierna och för den som inte är "drabbad" är det svårt att sätta sig in i våran situation.
Men det är inte samma sak som att du känner fel, bara det att du inte känner som förväntan av omgivningen.

Bara du har en sambo som respekterar dig så kommer det här gå jättebra

Vi har det inte så hos oss. Jag var redan från början noga med att lämna över vår gemensamma son till min man så att han fick ha ansvar för honom även då han hade sina stora barn hemma. Det är han som valt att skaffa många barn och då får han ta ansvar för många barn. Jag har inte valt att skaffa barn som ensamstående...

De stora barnen har fått vara "storasyskon" hela tiden och fått inse att skall man göra någonting med pappa så är även lillebror med. Nu menar jag inte att de inte får egentid med sin pappa också för det får de absolut, men det är definitivt inte så att jag tar mer ansvar för vår son under de veckor då de stora barnen är hos oss än jag gör annars. Vi har jämn fördelning hela tiden och det innebär att jag har mycket mer "barnfri" tid än min man har, en självklarhet för oss eftersom jag bara har ett barn och han har tre...

För övrigt så är det din sambo som måste markera för sin son att han nu har två barn som han måste fördela sin tid emellan, det är inte ditt ansvar att förklara för sonen att han måste dela med sig av sin pappa!

Undrar förresten vad du menar när du skriver att sonen inte kan "komma med överallt" när din sambo har er dotter?

Jo för min bonusson vill inte att lillasyster ska följa med och leka utan bara pappa. Vår tjej har ett väldigt stort närhetsbehov i omgångar och då kan man knappt lägga henne ifrån sig.

Ok, jag förstår. I de situationerna måste din sambo lära sig att säga ifrån, självklart skall hans son ibland få leka ensam med sin pappa men ibland får han helt enkelt acceptera att antingen följer både pappa och lillasyster med och leker eller så får han leka själv. Som sagt, det är din sambos ansvar att säga ifrån här, det är han som har valt att skaffa två barn, inte bara det första barnet!