Mina två änglar
Vilken stark människa Du är.. Jag är full av beundran för det. själv kan man inte ens föreställa sig att bära på sån smärta och sorg.
Man blir otroligt ödmjuk inför livet och de barn man har fått till låns...
Det är svårt att finna rätt ord, men jag hoppas verkligen att Du får vara med om syskon till Dina små änglar i framtiden om Du vill det.
Kram H