Mina två änglar

Hejsan Emma!

Detta är mitt första inlägg så jag måste få börja med att sända dig en kram och beklaga din ofattbara förlust!
Jag har läst alla dina svar och inlägg i denna tråd och jag är inget undantag utan även jag har blivit otroligt berörd av ditt öde och din enorma styrka!

Jag lever i tron om att allt har en mening, fast allt för många gånger är det nästan omöjligt att förstå och omöjligt att acceptera ödet! En sådan händelse som känns fruktansvärd orättvis och omöjlig att förstå är ju det som hände dina underbara små.....

Så har vi den andra händelsen som är DU!!! Meningen med att du överlevde känns ju så klar och förståerlig! Så många som du berör, så många du skänker styrka och så som du får en att stanna upp och ta vara på det som verkligen är värt att lägga tid och energi på, nämligen kärlek och lycka!!
Jag tror jag är långt ifrån ensam med att ha gett just den där extra kramen som du pratar om efter det att jag började läsa din tråd!!

Så som du beskriver dina barn så verkar dom ha otroliga personligheter, Max med sin styrka och vishet och Saga alltid med glimten i ögat men det är vel så att barn speglar sina förälldrar.... alla deras fina egenskaper är det ju du dom har fört över till dom så du kan vara stolt över dig själv!! Både hur du är som människa och så som du smittat av dig till andra!! Det du förut gav till Max och Saga ger du nu till alla oss andra som följer dig och läser här i stället!!
Att du ska skaffa syskon till Max och Saga får du aldrig tveka om för bättre mamma kan nog ingen önska sig! Det som slår mig är att tänk om alla fick växa upp med så mycket kärlek, och förståelse som du gav till dina små då hade det inte funnits elaka människor som christine, anders eklund mm, mm . Det är såna som du som ger en hopp om mänskligheten!
Så TACK för att du delar med dig och öppnar upp nya sätt att se på saker och ting!

Önskar dig all lycka i framtiden!!! Många kramar

åååå,förlåt emma!! Vad illa det lät, jag håller absolut med dig!! Jag tycker absolut inte heller det finns någon som helst mening med Max och Sagas tragiska öde, hoppas inte du tog det så Jag menade inte så men det hoppas jag du förstår!? Förlåt.

kram

Hejsan Emma!

Har nu även läst din blogg, det gör mig så ont att du varit tvungen att genomlida allt detta!! Alla förälldrars värsta mardröm har nu blivit din dystra verklighet!!

Du frågar dig varför det ej kommer tårar!? Men tårar i sej behöver inte vara något kvitto på att man sörjer, jag menar man kan ju vara lycklig och känna glädje utan att man går omkring och skrattar hela tiden!!

Jag tror att när man går igenom sånt trauma som det du går igenom så går kroppen in i någon typ av "överlevnadsinställning" för att överhuvud taget kunna orka med att fungera någorlunda. Sen tar kroppen det lite i sin egen takt just för att man inte ska bryta ihop totalt så egentligen när det kanske borde kännas som tyngst och du tycker att du borde gråta som mest så tar koppen liksom över just för att du ska klara det och du upplevs i stället "lugn". Så när du såg dina underbara små så var det som mest kaos inom dig så din kropp "räddade" dig och dom gånger du tilllåts gråta lite är när din kropp vet att du orkar med att känna lite och kan bearbeta din sorg.

Önskar er en riktig kärleksweekend där ni kan koppla av och bara vara ni och njuta av varandra!! För ni får inte tappa bort varandra i allt det här, så viktigt att ni vårdar eran kärlek!! Men att vårda kärleken är vel du den sista man behöver påminna det om =), det är ju verkligen det du emma står för - KÄRLEK

Kram på dig

ÅÅÅ Emma, vad tungt!! Hade så gärna hoppats att du skulle slippa gå igenom detta ännu en gång! Att du inte skulle behöva vara på samma ställe som den där "människan" något mer!!

Men jag vet att du fixar det, jag vet att du har styrkan!
Vi finns här med dig hela vägen, glöm aldrig det!!!

STOR KRAM!!