Mina två änglar
Emma!Jag har nu suttit och läst vartenda litet ord du har skrivit i denna tråd.
Och jag kan inte göra något annat än att känna hur mina tårar rör mina kinder.
Det ni har fått uppleva ska man inte få göra.
Man jag tycker att du är en så otroligt stark kvinna! Jag beundrar dig verkligen.
Jag tittar på bilder på de två små och känner hur pass saknade dom är.
Trots att man själv inte har träffat dom, så känns det som om man ändå gjort det, genom att se på bilderna. Man ser deras närvaro i deras små busiga barnaögon. Man ser envishet, nyfikenhet och en stor upptäckarglädje..
När jag ser kortet på hur de håller varandras händer när de promenerar visar får mig att tänka på vilken underbar storebror Max måste ha varit. Och hur mycket lilla Saga såg upp till bror. Hennes förebild.
Jag tror att de har det bra tillsammans. De sitter säkert i Nangijala just nu. Har precis vandrat hand i hand till närmaste damm. Och skrattar när de matar ankorna. De är lyckliga, tillsammans.