Mina två änglar
Hej Emma,
Liksom många andra i detta land har jag berörts och engagerats mycket av din och din familjs öde. Det hela är verkligen en mardröm. Jag berörs av din styrka och positiva energi och att du i ditt hjärta inte har plats med hat då du måste ha all plats för att hålla dina fina minnen och din kärlek levande. Jag kommer nog för alltid komma ihåg din beskrivning och applicera det vid olika tillfällen i livet.
Jag har inte själv förlorat något barn, och jag vet inte heller vad jag riktigt tror på finns efter detta liv. Men jag ville bara berätta för dig om en händelse som kanske skänker dig lite tillfällig tröst i det mörker du ibland säkert hamnar i.
När jag var 19 förlorade jag min mormor som var precis som om hon var min mamma, jag hade nämligen växt upp med henne och haft henne i mitt liv varje dag. Det var min första förlust och jag var så otroligt ledsen. Sorgen verkligen rev i mig kände jag. Jag var rädd att sova, rädd att vara ensam och kunde inte sova med släckta ljus vissa nätter utan hade lampan tänd. Jag fick till och med magkatarr av det hela.
En tidig morgon, när jag som vanligt varit uppe en stor del av natten med ont i magen och ångest så hade jag till slut somnat om igen. Så drömmer jag följande dröm; Jag känner henne hos mig och hon säger mig att hon vet att hon var älskad av mig, att allt var bra, HON hade det bra. Och att jag skulle ta hand om min mamma. Jag såg inte henne och inget annat otroligt hände. Men när jag vaknade upp så var det som om någon hållt i mitt hjärta och plåstrat om det. Jag var helare när jag vaknat än när jag somnat. Låter flummigt kanske. Men jag som du, vill och behöver tro att det finns nåt mer och att dom vi älskar har det bra. Jag har läst mycket om det här efter denna händelse och är idag helt övertygad om att hon/hennes energi för ett kort ögonblick fanns hos mig i drömmen, då jag förmodligen var som mest mottaglig och att hon på det sättet tog kontakt med mig för att lindra den bottenlösa sorg som jag kände just då.
Jag tror att dina fina barn har det bra, dom har varandra och att dom för alltid kommer finnas vid din sida alldeles levande och trösta dig och ta hand om dig, hålla om din när du sover och pussa på dig i dina drömmar. Jag hoppas så, och är övertygad om att du kommer få ett bra liv. Vissa människor går sönder, andra går sönder tusen gånger om men kommer genom den värsta elden av alla och lever vidare utan att för den skull glömma eller förlora levnadsviljan. Du verkar vara en sådan och det är den finaste presenten och hyllningen du kan ge dina barn. Att leva vidare, fylla ditt liv med kärlek och positivism, finna en väg ut och kanske någon dag stå där med ett nytt liv i din famn med vetskap om att du ännu en gång kommer vara den allra bästa mamman. Skickar dig som många andra en bamsekram. Kommer fortsätta följa din tråd. /Anna