dårt asöires setuG

Det där måste vara det längsta inlägg jag skrivit påFL!

Vadå vadå vadå vadå vadå vadå vadå! Och sluta skriva så jävla långa inlägg, går inte att scrolla så bra med mobilen... Knark!

Mycket nöje då!! Inledning   Jag kom att intressera mig för hur det är att åldras som muslim i Sverige efter ett samtal med en Imam från mellanöstern (en Imam är en religiöst skolad person som fungerar som rådgivare i både religions och -livsfrågor och böneledare inom Islam) i Stockholms Moské på Södermalm. Samtalet rörde sig om socialtjänst och åldrande, jag berättade att det finns ju Judiska Hemmet, Finska Hemmet och liknande för äldre som t ex inte talar svenska eller som av religiösa skäl vill bo med likasinnade. Så frågade jag honom om han kände till någon muslimsk hemtjänst, heller något boende för äldre muslimer. Imamen svarade att ”Det behövs inte, vi muslimer tar hand om våra egna inom familjen”.  Då började jag fundera över; fungerar det verkligen så i praktiken? I Sverige är man oftast beroende av två inkomster, både mannen och kvinnan måste i regel arbeta eller ha någon form av inkomst för att klara utgifter som hyra, mat och kläder. I länder i mellanöstern är det oftast mannen som arbetar och försörjer familjen, medan kvinnan tar hand om barnen, övrig familj så som äldre föräldrar och hushållet. Och i de länderna fungerar ju en sådan arbetsfördelning, eftersom de är uppbyggda på ett sådant system, men hur blir det i ett land som Sverige om man vill fortsätta med sitt hemlands system här, och vårda sina äldre anhöriga själva? Om den äldre har ett stort hjälpbehov och behöver någon i sin närhet hela tiden som kan hjälpa, så krävs det ju att en person är hemma hela tiden, och är detta möjligt att genomföra, med tanke på att endast en inkomst oftast inte räcker för att försörja flera personer i Sverige? Om det inte är genomförbart (att vårda de äldre inom familjen), vilka krav kommer äldreomsorgen att möta från den här gruppen? Har de andra behov än svenska pensionärer?   Antalet invånare i Sverige med muslimsk bakgrund och rötterna i mellanöstern ökar, det är en allt större grupp och de kommer att åldras i Sverige. De har med sig sina vanor och värderingar från hemlandet. För en äldre kvinna från mellanöstern med muslimsk tro kan det vara otänkbart att ta emot hjälp med hygien och toalettbesök av en ung man i hemtjänsten, då man enligt religionen inte får visa sin kropp för någon annan än sin man eller sina barn. Inom Islam är män och kvinnor åtskilda och det är strikta könsroller. Viss mat och dryck är inte tillåten, t ex fläskkött och alkohol, och allt kött skall vara halalslaktat, alltså slaktat enligt muslimsk sed för att vara tillåtet att äta. Om man är praktiserande muslim så ber man fem gånger per dag, på olika tider som regleras av när solen går upp och ner. Man firar högtider som ramadan (fastan) och hajj (vallfärden) varje år. Traditioner som säkert är lika viktiga för de äldre invandrarna med muslimsk bakgrund som jul och midsommar kan vara infödda svenska pensionärer.  Behoven som man kan ha av hjälp och omsorg när man är äldre varierar ju naturligtvis från person till person, men det finns ändå några saker som får anses vara ganska allmängiltiga; man har behov av någonstans att bo, något att äta, sköta sin hygien, toalettbesök, hålla rent i sitt hem, ha rena kläder och sociala kontakter med andra människor. Man har också behov av att få fortsätta leva som tidigare, att få behålla sina vanor trots att man inte längre klarar sig på egen hand. Den svenska äldreomsorgen har ett batteri av insatser för att hjälpa äldre. Det finns hemtjänst, man kan få hem färdiglagad mat, man kan få ett trygghetslarm, det finns olika typer av boenden för äldre, det finns dagverksamheter både för de som har demenssjukdom och de som inte klarar att bryta en social isolering eller av andra anledningar inte kan ta del av pensionärsföreningarnas eller andra frivilligorganisationers verksamheter. I vissa fall anställer kommunen en anhörig i hemtjänsten för att vårda den äldre, s k anhöriganställning. Man blir då inte anställd för mer timmar än det beviljade antalet hemtjänsttimmar. Alla insatser från kommunen skall enligt socialtjänstlagens portalparagraf (SoL 1:1) ske i samråd med den enskilde utifrån dennes behov och förutsättningar med hänsyn till dennes integritet och självbestämmande.   I början av inledningen hänvisar jag till Imamens påstående att det inte finns något behov av någon muslimsk hemtjänst eller något muslimskt äldreboende, då man löser äldreomsorgen inom familjen. Om man väger detta mot hur Sverige är uppbyggt som stat, att båda måste arbeta för att klara alla utgifter så framstår det i mina ögon som svårt att genomföra. Om man då hamnar i det läget att ens äldre anhörig inte längre klarar sig själv, hur löser man det?  I grunden kan man anse att alla har samma behov, vilket jag givit exempel på tidigare i texten. Men eftersom man även har behov av att kunna fortsätta leva som man gjort tidigare, hur ska man göra för att tillgodose behoven hos en äldre muslimsk kvinna som är van att leva på ett sätt som är främmande för det svenska samhället om det av någon anledning inte är möjligt för familjen att vårda henne?   Syfte och mål med uppsatsen:Uppsatsens syfte är undersöka om äldre personer med annan kulturell och religiös bakgrund har andra behov än svenska pensionärer, och på vilket sätt detta i så fall yttrar sig. Finns det några motsättningar i mötet mellan den svenska äldreomsorgen de äldre muslimerna? Frågeställningar:Har äldre personer med muslimsk bakgrund på något sätt andra behov än infödda svenska pensionärer? I så fall, på vilket sätt skiljer det sig åt?Vidtar man inom äldreomsorgen i Stockholms stad några särskilda åtgärder för att tillgodose äldre personers med muslimsk bakgrund behov då den äldre inte pratar svenska? I så fall, på vilket sätt? Tidigare forskning:Det finns inte så mycket forskat på just detta med att åldras som muslim i ett sekulärt kristet samhälle. Ett par författare som dyker upp när man söker litteratur i ämnet ”äldre invandrare” är Welat Songur och Emilia Forsell, som verkar vara något av pionjärer på området när det handlar om att åldras som icke-svensk i Sverige. De har gjort undersökningar bland anhörigvårdare till äldre invandrare och följt hemtjänsten för att se hur omsorgen fungerar för de äldre invandrarna. I en rapport sammanställd av Paula de los Reyes lägger man fokus på dold strukturell rasism och vilka attityder som kan spåras i samhället gentemot utomnordiska invandrare. Deras forskning är relevant för det ämne jag valt att skriva om, även om inte fokus i dessa rapporter ligger på just äldre muslimer alla gånger. Det är ändå användbart för att försöka förstå vad det innebär att leva i ett land som inte är ens eget. Centrala begrepp: Invandrare; utomeuropeisk invandrare; äldre; muslim; Islam: välfärdspolitik; integration; rasismInvandrare enligt SCB är personer med utländsk bakgrund. För att klassas som invandrare enligt SCB ska man dessutom ha för avsikt att stanna i Sverige i minst ett år. Det kan lika gärna röra sig om en person från Somalia som en person från Finland. Personer från Finland, Norge och Danmark som vistas i Sverige brukar sällan stöta på några större problem i Sverige så som arbetslöshet och socialt utanförskap, så därför används ibland begreppet ”utomnordiska invandrare”. Med en utomeuropeisk invandrare avses en person som kommer från delar av världen utanför Europa, t ex mellanöstern eller Afrika.  I min uppsats avser jag med begreppet äldre personer som fyllt 65 år. Detta för att det är vid 65 års ålder man uppnår pensionsålder och det är dessa jag har för avsikt att ta reda på mer om. Med begreppet muslim avser jag en person som följer religionen Islam med dess fem grundpelare som en del i det dagliga livet. De fem grundpelarna i Islam är trosbekännelsen, bönen, fastan, vallfärden och att erlägga allmosan. Välfärdspolitik: i uppsatsen använder jag begreppet välfärdspolitik i betydelsen hur ett samhälle väljer att skapa omsorg om äldre eller sjuka.Integration: Att göra människor från andra länder delaktiga i samhället. Begreppet behövs för att visa på hur en äldre utomnordisk invandrare med muslimsk tro kan påverka sin egen vardag i det svenska samhället. Rasism: En idé om att människor av viss hudfärg har rätt att åtnjuta rättigheter som personer som inte har samma hudfärg har tillgång till. Samt att människor med viss hudfärg står högre i rang än människor med annan hudfärg, och att de som står högre i rang har rätt att dra nytta av de som står lägre i rang. Begreppet kan vara användbart för att visa på diskriminering i vård och omsorg av äldre invandrare, om detta förekommer.Alla dessa begrepp kommer att behövas för att göra uppsatsen tydlig och för att kunna visa på hur det ser ut för äldre utomnordiska invandrare med muslimsk tro i det svenska samhället. Metod:  Till att börja med hade jag i uppsatsen tänkt att intervjua Irakiska kvinnor (då Irakier för närvarande är den största gruppen utomeuropeiska invandrare som kommer till Sverige i dagsläget) som kommit till Sverige i vuxen ålder för att ta reda på hur de tänkte kring sin egen ålderdom. Emellertid, eftersom Sverige trots sina goda ansatser för att öka integrationen är ganska segregerat i en del avseenden var detta inte genomförbart. Jag känner inga Irakier och det finns inga bekanta  i min närhet heller som gör det. Trots förfrågningar från min sida till olika Irakiska förbund och föreningar har ingen nappat på att delta. Av sekretesskäl är det också svårt att ta kontakt med olika stadsdelars biståndshandläggare, för att be dem att hitta intervjupersoner åt mig. De har tystnadsplikt och kan inte lämna ut uppgifter. Så långt kommet fick jag lite lätt panik och visste inte vad jag skulle ta mig till. Hur skulle jag kunna hitta någon som kan svara på mina frågor?Tillslut tänkte jag att jag måste hitta ett annat alternativ. Jag får överge tanken om Irakierna och titta på äldre personer från mellanöstern med muslimsk bakgrund mer generellt. Hur ser det ut för dem med hemtjänst och omsorg? För att söka svar på mina frågor kommer jag dels att titta i tidigare i forskning, men även att intervjua biståndshandläggare som arbetar i Stockholms stad i stadsdelar där invandrare från mellanöstern med muslimsk bakgrund är vanligt. Min förhoppning är att handläggarna kan ge mig svar på vilka behov, önskemål och frågor de äldre invandrarna har och hur kommunen gör för att möta detta. Att jag väljer att göra en intervjustudie beror på att jag tror att detta kommer att kunna ge en djupare förståelse för det jag vill forska om, än vad en enkätundersökning skulle kunna göra. En enkätstudie skulle kunna ge mig svar på hur många äldre som vill ha hjälp i hemmet, hur många äldre vill ha halalslaktat kött eller hur många äldre avstår från hemtjänst p g a t ex språksvårigheter. En intervjustudie anser jag ger mig en bättre förståelse för hur de äldre invandrarnas önskemål och behov, och därigenom bör jag kunna få svar på om behoven och önskemålen skiljer sig åt från svenska pensionärer. Att jag väljer just biståndshandläggare som informanter beror också på att de även träffar svenska pensionärer och att de därför bör kunna berätta något om det skiljer sig åt.

Tant Greta Har du sätt någon ny soc tråd?

expedition effell.. Jag förstår ju såklart om inte alla är insatta. Men eftersom siamusen hänger här också så tänkte jag att hon kunde berätta. Fick lite tunnelseende.. Tävlingar är ju på allvar liksom!

Ni är sist

Men va fan!! JAg skulle ju rösta på nr 8!!! Jag röstade fel!!

Hann hon få in en bild??? 

Usch, kan någon säga något så min ångest släpper lite?