just nu hittar jag inte undersökningen som tysken Evelin Kirkilionis gjort, men i denna artikeln står ett sammandrag...
http://www.abctidning.se/x01022h.html
det står tex:
Men något som inte försvinner efter födelsen är den speciella hållning som krävs för att bäras på höften. Det är en ställning där benen är uppdragna i cirka 100 grader och särade i ungefär 45 grader. Denna position antar spädbarnet spontant när det lyfts upp då barnet förbereder sig inför att bli buren. Detta kan man själv se om man lägger barnet på golvet på rygg och sedan böjer sig ner för att plocka upp det. Barnet antar sin bär-postition redan i luften. Barnet deltar aktivt i bärandet och känns inte tung. Men om barnet aldrig bärs, slutar barnet så smånigom att anta denna position. Barnet hänger istället stelt och tungt mot bärarens kropp.
...
Att få anta en antomiskt korrekt hållning och träna upp lårmusklerna ser Kirkilionis som viktigt. Genom träningen av lårmusklerna förbereds barnet
på att gå upprätt. Om ryggen tvingas räta ut sig i förtid kan den skadas . Det är först när barnet börjar gå som ryggraden får sin karaktäristiska utsträckta S-form.
Det optimala sättet att bära barn är när barnet har särade, uppdragna ben, sammanfattar Kirkilionis
problemet med BB är att bebisens rygg och höftposition är för rak, och benen hänger fritt från höften rakt nedåt..en ergonomisk position för en bebis är en mer ihopkurad position, med b rett särade och uppdragna ben och en c-formad rygg..
på
sjalbarn.se finns flera artiklar om ämnet..
hoppas det ger intressant läsning..