Han runkar i duschen

Anonym (Söndag) skrev 2008-10-12 10:55:05 följande:

Kan inte annat än nicka instämmande.

"Killar som hellre runkar i tid och otid istället för att sätta på deras käringar har fel på både det ena och det andra"

..hur kändes det att få höra en sån kommentar?

Vilken otroligt korkad jämförelse "Är det inte bättre karln står i duschen och runkar än att han går och sätter på någon annan?"

Det var väl inte frågan om större risk att han är otrogen om han inte runkar då och då utan att han är så respektlös mot TS och runkar när han vet att hon kan komma in när som helst eller underhåller henne ett sunt sexliv genom att ta ut glädjen i förskott medans hon får passa det gemensamma barnet under tiden. Varför förstår inte människor som du att det ligger på ett djupare plan än en "otrohetsrisk"?

Jag har aldrig hävdat att man inte får onanera i ett förhållande. Onani är ett sundhetstecken, men det blir smaklöst när det ska ske i tid och otid utan respekt mot sin partner. Och då tar det snabbt död på de bästa förhållanden.

Det kan man ju alltid hoppas..

TS inlägg börjar med... "Tycker det känns så där att komma på min man i duschen med full hand-aktivitet om man säger så"

Det är väl lite det som är frågan,ska man som en sorts "mamma" behöva berätta för sin karl vad som är lämpligt och mindre lämpligt,borde han inte var avuxen nog att förstå det själv?

Det vet vi ju inte och det är lönlöst att spekulera i sålänge inte TS är med oss och förklarar hur det ligger till,eller hur?
Och sen spelar det nog inte så stor roll om det skett bara EN gång eller flera, det är lika sårande VARJE gång.

Så bara för att man inte är "blank och tyckeslös" på insidan som du och Ablan fex så är man alltså "fuckad"?

Jag tar det inte hårt, det var bara en frågeställning.

Och jag håller fullständigt med dig att det är så dålig kommunikation i många förhållanden. Då hade dessa trådar aldrig dykt upp. Personligen som jag skrev tidigare anser jag onani vara sunt,man lär känna sin kropp väl nog för att kunna bjuda på allt det goda med sin partner. MEN onani måse ske med hänsyn anser jag dock, och inte på bekostnad av en annan människans välmående. Jag har mycket bra självförtroende och ser det inte som ett hot men i TS fall kanske situationen ser annorlunda ut. Så därför får vi utgå från det hon skriver och kan inte tillskriva oss egna känslor i hennes sammahang.

Det har jag visst det, och mitt argument var inget personpåhopp. Men jag kanske ska vända på det, du tolkar det som ett personpåhopp för att?...

Inte likgiltig, bara utan åsikt och sen när blev det förbjudet?

Anonym (E-ma) skrev 2008-10-12 17:25:50 följande:

Lika konstigt tycker jag det är att man är "fuckad" för att man inte delar andras åsikt ??

Anonym (E-ma) skrev 2008-10-12 17:32:51 följande:

Det är blank och tyckeslös i så fall också

Anonym (E-ma) skrev 2008-10-12 17:47:59 följande:

Det tycker jag om "fuckad" också. Kanske för att vi är av olika generationer, men när mina tonårssöner säger "fuckad" om sina klasskamrater eller någon på tv så tycker jag det låter kränkande.

Kanske klarnar bilden lite nu om vi återgår till TS startinlägg, hur olika vi som människor reagerar och att det inte finns några "rätt eller fel" sätt att reagera

Du träffar just huvudet på spiken, vänd på det, som kvinna uppfattas den runken just som du beskriver, som att han stampar på den sista glöd hon har. Kanske är hon nyförlöst,trött,jobbar mycket, hormonell, dåligt självförtroende,det finns tusen orsaker, och medans hon kämpar med sitt inre att må bättre,ta mer initativ och hitta sin sexlust, stampar han på den sista glöd av sexuell attraktion hon kunde uppbringa..

Jag tog upp tråden med min sambo och han bara skakade på huvudet, och tyckte det var otroligt många sånnahär trådar på forumet och undrade varför så många karlar föredrar en duschrunk istället för att vänta nån timme eller två och få stoppa in den i en varm kvinna istället. Han kan inte se hur runk/onani kan ersätta en livs levande människa. Dels är det ansträngande att stå upp och runka hävdar han och dels är det tråkigt för man får ingen feedback.

Vad är det som skiljer min sambo mot TS sambo? Vad är det som gör att män uppför sig så olika? En sak är i alla fall klar, det måste till ömsesidig förståelse från båda hållen, och det måste till en icke anklagande dialog mellan parterna. Man måste vara så ärlig mot sig själv att man kan säga till sin partner att man känner sig sårad, äcklad, smutsig eller vad det nu än är när han/hon tar saken i egna händer. Att man saknar kroppskontakt, smek,kel,kärlek/s fulla ord och handlingar och på så sätt få fram en ömsesidig sexrelation med varann igen.

Jag har uppfostrat 2 barn som numera är nästan vuxna, min sambo har 2 små sen tidigare så nu är vi småbarnsföräldrar igen men aldrig har detta hindrat mig att ha ett funktionellt sexliv med mina män. Och de har inte behövt runka för att barnen är vakna just när han är sugen. Den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge. Jag säger inte att min gubbe inte "får" tillfredsställa sig själv, jag eller (han för den delen)kan bara inte förstå varför det måste göras när jag ändå finns till hands. Nu eller om en stund när barnen sover.

Även vi har våra ups and downs och jag sticker inte under stol med att man ibland är mindre sugen än vanligt men ändå har sex, jag ser det inte som ett barmhärtighetsknull utan snarare som ett wake up call. Sex föder sex som någon sa och närhet till min gubbe vill jag ju ha ändå.

Graviditet är ingen sjukdom nej,helt rätt men det förtar inte faktum att kroppen går in för att föda upp,mata,amma,och få ett barn att överleva. Precis som tikar inte löper när de just har valpat för då skulle de skita i valparna och leta efter kåta hanhundar istället. Du ser naturen har anordnat det så finurligt så att alla hondjur ska prioritera sin avkomma pga dess överlevnad istället för att underhålla potentiella spermadonatorer.

Krasst förklarat..det innebär dock inte att man som intelligent människa med aktiv tankeförmåga kan räkna ut att "hannen" i det hela inte stannar upp bara för att "honan" fått avkomma. MEN vi är en av de FÅ däggdjur som kommunicerar med ord, så därför kan vi också förklara och argumentera oss fram så att vi alla hamnar i nån slags symbios. När "hannen" plötsligt får för sig att agera i enskildhet är det inte konstigt att det skapar en osäkerhet hos honan som nu både måste hålla avkomman frisk och växande och samtidigt ta hand om en "hanne" med lust mitt i hennes inaktiva period. Så du ser, saker har ändå sin naturliga förklaring.

Sen är vi olika som individer, den ena tål inte vad den andra ignorerar. Vi är uppvuxna med olika värderingar, självförtroende,erfarenheter etc allt det spelar in i resonemanget och därför är din attityd i sammanhanget inte applicerbar på en annan med annorlunda bakgrund och genuppsättning.