Min syster gör mig snart galen...

Jag tror inte att du ska skälla ut henne, hon är också väldigt känslig nu när hon är nyförlöst MEN tar hon upp det igen kan du ju lugnt och sansat berätta hur sårad du blir och vill bli respekterad när du säger att du inte vill tala om det.
Vill hon komma med råd så kan hon göra det när hon utbildat sig till fertilitetsläkare.

ja skälla är inte min grej!!! Är kanske därför en del kör över en :( tack för din synpunkt :)

Fråga henne om hon på allvar tror att det är ditt fel att ni inte fått barn nästa gång hon kommer med några tips. om hon tror att du inte vet hur barn blir till! du får säga ifrån på skarpen tycker hon beter sig jätte dåligt..

Jag tycker inte du ska "ta detta" alls! Försök att förklara för henne nästa gång ni ses att du inte vill prata mer om detta och be henne respektera det. Säg åt henne att du pratar med henne om detta när DU känner för det.
Det är nog jobbigt för dig ändå med frågor från andra personer än att du ska få detta också från henne (som dessutom vet om erat problem). Är hon en bra syster så kan hon ta det och kan hon inte det, ja då är det hennes problem.
Försök att gå varsamt fram och skäll inte på henne för troligtvis har hon inte ens förstått att hon gått över gränsen. Lycka till!

På vilket sätt tar hon upp det? Vad är hennes avsikt tror du?
Vill hon peppa och stötta? Eller tjata och stressa? Vill hon prata om sin graviditet/sitt barn men känner att hon inte kan det tillsammans med dig?

åhh vad väl jag känner igen mig i ditt brev men i mitt fall var det min bästa väninna/svägerska.
I mitt fall tog det 6-7 år innan det tog sig för oss och gissa vad många goda råd man fick särskilt när andra fått barn. Men mitt råd är bit inte ihop och ta, de vet inte hur jobbigt dessa råd är. utan säg ifrån lugnt och sansat, så gjorde vi och de lyckades hos alla utom min sambos bror som skröt över att han var pappa. Lite syskonrivalitet antar jag.
Men sätt dig ner med din syster och berätta för henne hur mycket det sårar, hur jobbigt det än är att ta tjuren vid hornen så mår du bättre själv av det. Det är viktigast Lycka till

tack för alla svar ;)
Har pratat m syrran min !! Men honverkar fortfarande inte riktigt förstå :( senast förra veckan fick jag råd igen !!!
haha..är ganska komiskt faktiskt..hon menar väl det vet jag! Men när man ber någon om något så ska det "väl" inte vara sssså svårt!
-Gaytjej- Hon förstår helt enkelt inte min syster! har berättat 1000 gånger nu att jag ej vill prata om "vårt!" problem! Dvs jag vill ej ha råd etc...men hon ger sig ej! hennes son är underbar & honom pratar jag gärna om ! Min sorg går ej ut över dom (jag håller allt inom mig) Visar aldrig hur arg/ledsen/besviken jag är!! Kanske borde göra det!

Du.... Det kanske inte är så konstigt om din syster inte förstår...?
 
Har du någon annan att prata med om er ofrivilliga barnlöshet?

Jag tror att man behöver prata, även om det är jobbigt att prata om...

Svårt det där, jag är sist av 5 tjejer och alla hade fått barn när vi misste vårt barn i v18 år 2001 och mitt i det blev en av syrrorna med barn fast de skyddat sig, hur som jag och min sambo har alltid pratat om både förlusten och sen alla år av ofrivillig barnlöshet så jag har inte råkat ut för gör dittan eller dattan så ja funkar det inte att tala om för henne att du inte vill prata om det så jag har inget råd att ge det är kanske som gaytjej skrivet att fast det är jobbigt att prata om så är det nyttigt och det kan jag skriva under på för hade jag inte pratat så hade jag blivit galen men vi är ju alla olika och visst sved det men jag har under alla år älskat både mina systrar och deras barn, det är bara du som vet jag hoppas att det kommer att lösa sig. Kram

jag har andra att prata om mina problem med!! Det jag ville ha sagt & råd om är vad man ska göra när man berättat för någon (min syster) att jag ej vill ha råd från henne & ej vill prata om mitt problem !!! men hon ialla fall fortsätter !!!!
Vet att hon ej förstår mitt problem & det handlar ej om det !!!
DET HANDLAR OM ATT RESPEKTERA EN ANNAN MÄNNISKAS ÖNSKAN !!

Jag förstår dig men som sagt, hon menar inget illa.

Men det kan finnas många saker som gör att hon gör som hon gör.

Du säger att du har andra att prata med, kanske känner hon som syster sig lite ledsen över att du inte kan anförtro dig åt henne, kanske vill hon stötta och så blir det fel.

Just för att hon kanske vet hur du är, håller saker inom dig så kanske hon försöker få dig att prata om det.

Kanske tror hon att du faktiskt behöver goda råd, det står ingenting i starten om att ni får någon hjälp med era problem.

Kanske har hon lite "dåligt samvete" för att hon nu har en fin bebis och inte du och därför vill hon prata om det.

Som sagt, jag förstår hur du menar men det har kanske bara blivit lite fel. Som syster vill hon väl hjälpa. Då kan det bli ltie tokigt

Ja, det är nog dags att du gör det, eftersom hon uppenbarligen inte förstår dig hittills.

Tråkigt att du tolkar det som påhopp, för det är nog ingen av oss som svarat i tråden som vill att du ska känna så, tvärtom.

Men här är isf ett till... om du reagerar så starkt på det vi skriver så kanske, kanske det är så att du reagerar lite väl starkt även på det din syster säger?

Både vi och hon vill att du ska få din bebis ju : )

Skäll inte på henne...
Jag tror nog att det kan vara så att hon inte vet hur hon ska vara i din närhet...
Som i mitt fall, min syster har försökt få barn sedan hon fick mf för ett år sedan... går inte.
Jag blev gravid i juni/juli utan att vi ens försökte... i hennes närhet känner jag mig så dum när jag kommer med min mage och jag vet att hon vill vara i min situaton, men jag kan int eta bort ett barn för att "glädja" henne vilket jag vet det inte skulle göra... och jag enar inte alls nu att det är vad du vill!
Detta resulterar i att jag ställer frågor och kommer med råd för att det känns rätt liksom, vill ju så gärna hjäla henne.

Så din syster tror verkligen att hon gör rätt, sätt dig istället och förklara för henne att du vill jätte gärna prata med henne om hennes barn. Men när det gäller ditt så vill du att ni inte ska prata om det, och det bästa hon kan göra för dig är att respektera detta.

Jag kan lägga till att jag och min syster var i omvänd sitaution innan mitt första barn föddes... då blev inte jag gravid medans hon blev det utan att försöka... detta leder till att båda förstår varandra men visst kan oense ändå uppstå.

jag tycker att om du berättat för henne att du inte vill prata om det, så har du gjort allt.
Du har valt att berätta för henne att ni har problem med att få barn, och bara det är ett enormt förtoroende du gett henne.
Hon kanske blir osäker på hur hon ska bete sig. Därför kanske det är bra om hon vet att hon ska vara som vanligt i din närhet.

En människa som inte gått igenom detta kan aldrig förstå. Dom kan försöka, men det kommer aldrig i närheten av vad vi som kämpar känner.
Vi får heller inte glömma deras stöd.