Vad innebär umgängesrätt?

Jag sitter i precis samma situation, men nej dem kan inte bara komma och ta barnen. Jag tror faktiskt att umgänget 'ska' ske där barnet bor och så, och så beror det väl på hur bra kontakt barnet har med pappan och personer i hans omgivning. Min sons pappa och hans föräldrar har väldigt dålig kontakt med honom så jag har sagt bestämt nej när han sa att han skulle komma och ta pojken upp till hnonom över en helg/vecka , 30 mil härifrån. När jag ringde familjerätten sa dem att han var för liten för att åka så långt, speciellt till personer han inte känner igen eller känner sig trygg hos.

Det är väl okej, det är hans barn. Så det är väl bra att dom har lite privatliv.

Även om barnet inte känner pappan och pappan bor 20 mil bort?

Hur ska man lita på att barnet kommer tillbaka? (jag litar inte på pappan alls)

Har ni så dålig relation. Okej. Synd att höra och då förstår jag att det är svårare. Fråga om du får följa med kanske..

Och om jag inte får?

Du behöver inte ens lämna barnet till honom. Vill han träffa det så ska det även passa dig och erat barn, vilket det gör bäst om han får vara i sin hemma miljö. Ring familjerätten och försök få med barnets pappa på ett möte.

tack för svar

ts skrev: "Betyder det att han kan säga "jag kommer nu och hämtar sonen och blir borta i 3 dagar" utan att jag får säga nej?"
- du kan absolut säga nej tills ni har ett av familjerätten godkänt avtal... Du, och framför allt barnet, har rätt till en förutsägbar tillvaro!

Nej, han har inget att säga till om så länge du har EV.
Däremot rekommenderas samarbete i den mån det går, för att få ha kvar EV, ifall du är rädd om den....

Ett barn har rätt till en god och nära kontakt med båda sina föräldrar. Den förälder som barnet bor hos har extra stora skyldigheter att verka för det.

Vad exakt det ska innebära i praktiken finns inte reglerat. Det gör att du kan vägra lämna ut barnet och umgängesföräldern måste då stämma dig i domstol.

Om umgängesföräldern är en någorlunda normal person så kommer domstolen att besluta om ett umgänge, hur omfattande och de exakta formerna beror på flera omständigheter. Om umgängesföräldern är normal och inte uppenbart farlig för barnet så är det upp till honom/henne att själv lägga upp umgänget. Med andra ord har du som vårdnadshavare och boendeförälder inget att säga till om huruvida de går på badhuset, tittar på tv, äter korv och makaroner osv.

När det väl finns en dom är det betydligt svårare att motsätta sig umgänge. Gör man det så kan det leda till väldigt kännbara viten, och i yttersta fall att man förlorar vårdnaden som då flyttas över till den andre föräldern.

I vilket fall som helst bör du undvika att det tar den utvecklingen, det är nämligen bara dyrt och otroligt slitigt, och om pappan är normal så kan du bara fördröja processen, inte hindra den.

Bäst är att försöka kompromissa sig fram till en lösning, tänk utifrån begreppet "upptrappning" dvs. lite kortare stunder initialt och vartefter längre. Vad som är lagom beror på barnets ålder och en massa andra omständigheter.

Ta hjälp av familjerätten om det känns bättre.