• Anonym (orolig)

    Hur yttrar sig brist på empati?

    Vet inte riktigt hur jag ska börja, var jag ska börja eller vad jag ska skriva. Dyker det upp frågor får jag besvara dom eftersom dom kommer.

    Har en bonus på 6 år och vårt gemensamma barn på 1. Ända sedan dag ett har jag tyckt att något inte riktigt är "rätt" hos bonusen men haft svårt att sätta fingret på vad. Under tiden vi bott ihop har det kommit fram mer och mer vad det är jag stört mig på.

    När jag var gravid dunkades huvudet i min mage "utan flit". När bebisen kom var det inga direkt varsamma kramar, men det kan ju hända. Händer sattes i bebisens ljumskar och bonusens tyngd las därpå. Jag blev arg, då bonusen inte lyssnade när jag sa att det gör ont. Då var jag elak enligt vissa runt mig (inte min sambo).
    I somras viftades plastgolfklubbor närmare och närmare ansiktet på bebisen, fötter "råkade" flyga mot ansiktet.
    Mina föräldrar reagerade och sa ifrån ett flertal ggr.

    Det är många småsaker som dykt upp, men för någon dag sedan började jag på allvar fundera och blev lite rädd.
    Jag och sambon står vid disken och pratar, bonusen sitter och äter. Vår ettåring börjar plötsligt storgråta bakom bonusen. Oroligt undrar vi vad som hänt, bonusen svarar, lugn som en filbunke, h*n slog huvudet i elementet och ramlade sen. Och fortsätter äta. Ingen reaktion eller någonting. Och det är inte första gången den lilla gjort sig illa och bonusen bara vart brevid och tittat.

    Bonusen kramar ettåringen, men oftast när pappa är i rummet och då med orden "titta pappa, titta". Kramarna är för pappa, inget annat.

    Uppmärksamheten till bonus brister inte härhemma. Kvalitetstid med pappa har bonusen två-tre ggr/vecka (vv boende). Uppmuntran och uppskattande ord fås, men även tillrättavisningar.

    Det är inte bara mot sitt syskon det är såhär, utan även andra barn och vuxna.

    Jag tycker nu att det är dags att bonusen får gå och prata med någon. Detta är ju inte sunt. Sambon håller med.

    Riktigt rörigt känns det som det blev. Förlåt. Men jag vill ha råd, stöd från någon.

    Tack för att du läste...blev lite långt

  • Svar på tråden Hur yttrar sig brist på empati?
  • Anonym

    Hur fick han hjälp med att ta reda på att han hade Aspbergers? För om något sådant konstateras måste det ju finnas hjälp för både barnet och familjen?

  • Anonym (orolig)

    Haha Bra att någon annan ställer frågorna åt mig.
    Har funderat lite i dom banorna också, men är det inte en svår diagnos att ställa?

  • Anonym (orolig)

    *knuff*

  • Nidhugg

    Läs lite runt alla former av autism - spektrar är relativt brett.
    Prata med din sambo, plantera lite frön tex skaffa böcker i ämnet o låt ligga framme osv.

  • Anonym

    Ja det är svårt, han fick diagnosen nyss i 18 årsåldern, bara ca 3 år sen alltså.

  • Anonym (orolig)

    Vi är ju öppna mot varandra jag o sambon. Har pratat med honom och vi läste lite lätt ikväll om aspbergers, och en del stämmer ju faktiskt in. Men det står ju också att de flesta barn är lite äldre när diagnos ställs.

  • Anonym (Men va)
    Anonym skrev 2008-10-24 15:58:01 följande:
    .Kanske ska du byta namn på tråden till "kan mitt barn vara psycho" eller nåt istället, så den "syns" mer.Och du behöver ju inte säga att det är ditt bonus, för då får man bara en massa präktiga tillsägelser om att man ska vara så tacksam för att ha fått ett extra barn och att bonusbarnet minsann inte valt situationen själv, har jag märkt.

    Det är det ju knappast någon som skrivit eller?


    Och vad jag vet har TS inte fått några präktiga kommentarer så lägg ner.
    Hur tråden utvecklar sig vad det gäller bonusbarn beror mycket på hur TS formulerar sig,och jag tycker TS formulerar sig mycket väl utan att skriva att "fan vad jag hatar bonusen" som många andra gör.

  • Anonym (orolig)

    Jag puttar upp lite här.

    För att klargöra nu så tycker jag inte illa om min bonus, utan vill hitta en lösning eller hjälp.

  • Anonym

    Fick ni reda på hur det går till med en utredning? Och om det är möjligt att göra när barnet är så litet?

  • Anonym (orolig)
    Svar på #19
    Nej, det har vi inte fått reda på. Jag skrev ju inlägget i fredags, och sambon har ännu inte pratat med någon.
    Ingen har heller skrivit något här som är av direkt vikt. Jag vet inte riktigt hur man ska gå vidare med detta. Enligt bonusens mor finns inga fel överhuvudtaget, så hon är inte alls pigg på idén fast hon har sagt ett flertal gånger att en psykolog kanske skulle prata med bonusen.

    Vad göra?
Svar på tråden Hur yttrar sig brist på empati?