MKP vs FVP, för och nackdelar???

dessutom med FVP får man veta mer om barnet

Anja39, tack för förtydligande över den informationen du hänvisade till. Jag har läst dessa siffror också men precis som du skriver så kan ju missfall uppstå ändå. Det finns tyvärr ingen forskning att tillgå (jag letade även förra gången jag var gravid och då tog jag fvp) där jag kunnat hitta orsaken till missfall vid provtagning. Jo, det är ju så, det håller jag med om, att risken för missfall är större ju tidigare det är i graviditeten och kanske speciellt känsligt de 12 första veckorna. Men av de som får missfall vid MKP respektive FVP så har i vart fall inte jag lyckats hitta någon info där man kunnat gå vidare och ta reda på vad missfallet berodde på. Om det kom "naturligt" så att säga och skulle kommit ändå eller om det var provtagningen som orsakade missfallet.

Därför är det svårt att säga att MKP I SIG innebär en större missfallsrisk. Det kan vara så att en del av dem som fått missfall efter såväl det ena eller andra testet skulle fått det ändå.

Viktigast är nog att man gör det som känns bäst för en själv. Vi vet att vi vill göra abort om provsvaret visar på något onormalt och då känns det bättre att kunna göra den tidigare om det nu skulle behöva bli så tråkiga besked.

Infon vi fick inför vårt beslut om FVP el MKP var att ibland kan det finnas avikelser i moderkakan som inte finns i barnet ett sk falskt positivt resultat för kromosomavikelse. Men det är väldigt ovanligt.

MKP har en klar fördel i och med att det görs betydligt tidigare än FVP. Plus att man inte är inne och "rotar" hos bebisen, som vid FVP.

Dock kan man inte få svar på om bebisen har ryggmärgsbråck vid MKP, det kan man vid FVP.

Enligt erfarna läkare jag talat med (har gjort MKP ett antal ggr) så är missfallsrisken densamma, och den beror mycket på erfarenheten hos den som utför provet.

hej igen, här är en länk till avhandlingen

www.diva-portal.org/demo/theses/abstract.xsql

man får klicka fram pdf-versionen för full text

här är en kort förklaring:

Amniocentesis (AC) and chorionic villus sampling (CVS) are the principal methods for fetal karyotyping. The aim of this thesis was to evaluate psychological reactions and risks associated with the procedures.

A semi-randomised study was made on 321 women, where AC (147) and CVS (174) at 10-13 weeks? gestation were done trans-abdominally. Spontaneous fetal loss occurred in 6.8% and 1.7% of the women in the AC and CVS groups, respectively. Repeat testing was required more often in the AC (19.0%) than in the CVS (5.2%) group.

A subgroup of 94 women answered a questionnaire prior to the procedure. Anxiety was stated as reason for invasive testing in 38% of the women. Mean scores according to the Hospital Anxiety and Depression Scale for anxiety and depression were low. Likewise, mean scores for the Impact of Event Scale, evaluating the psychological distress evoked by the procedure, were low. Yet, a number of women had higher scores, indicating a risk of clinical anxiety and depression or psychological distress. The women worried most about miscarriage, fetal injury by the procedure and waiting for the result.

Fetal, infant and maternal outcomes were evaluated in a cohort of 71 586 women aged 35 to 49 years old, with single births in Sweden during 1991 to 1996. Altogether, 21 748 were exposed to AC and 1984 to CVS. Women exposed to AC and CVS were compared with non-exposed. Outcomes were extracted from the Swedish Medical Birth Register, the Swedish Hospital Discharge Register, and the Swedish Malformation Register. An increased risk of musculo-skeletal deformities, such as club foot (OR=1.45) and hip dislocation (OR=1.22), and respiratory disturbances such as neonatal pneumonia (OR=1.29), was found for infants born in the AC group. Risk increased with earlier gestation at the procedure. Fewer women in the AC group had a normal delivery and more had a Caesarean section. Complications related to the amniotic cavity and membranes (OR=1.15), hypotonic uterine dysfunction (OR=1.12) and instrumental vaginal deliveries (OR=1.11) were more common in the AC group. No significant differences were found for the CVS group.

CVS is the method of choice for prenatal karyotyping in the first trimester. AC should not be performed before 15 weeks? gestation. Further research to develop methods to better identify women at increased risk of chromosomal abnormal pregnancies and to develop non-invasive tests for prenatal diagnosis is needed. Thereby, the number of women exposed to invasive procedures and the adverse effects caused by these procedures can be minimised

hittade en annan artikel också:

BJOG. 2003 Apr ;110 (4):392-9 12699801 (P,S,G,E,B) Maternal complications following amniocentesis and chorionic villus sampling for prenatal karyotyping.

[My paper] Maria Cederholm, Bengt Haglund, Ove Axelsson
Section of Obstetrics and Gynaecology, Department of Women's and Children's Health, Uppsala University, Sweden.
OBJECTIVE: To investigate whether amniocentesis and chorionic villus sampling increase the risk of bleeding, placental abruption, complications related to amniotic cavity and membranes, abnormal labour, operative deliveries and to investigate the impact of gestational length at the time of the procedure. DESIGN: A population-based cohort study. SETTING: Sweden, 1991-1996. POPULATION: All women, 35 to 49 years old, with single births (N = 71,586). The women were classified as exposed to amniocentesis (N = 21,748) or chorionic villus sampling (N = 1984) or not exposed (N = 47,854). METHODS: Maternal outcomes were collected from the Swedish Medical Birth Register and the Swedish Hospital Discharge Register. With Logistic regression analyses odds ratios were calculated. MAIN OUTCOME MEASURES: Crude and adjusted odds ratios of bleeding, complications related to amniotic cavity and membranes, abnormal labour and operative deliveries. Women exposed to amniocentesis or chorionic villus sampling were compared with women non-exposed. RESULTS: Neither amniocentesis nor chorionic villus sampling was associated with severe pregnancy complications such as placental abruption or placenta praevia. Women in the amniocentesis group had a lower chance of normal delivery (OR = 0.93, 95% CI 0.90-0.97), an increased risk of complications related to amniotic cavity and membranes (OR = 1.15, 95% CI 1.06-1.24) and hypotonic uterine dysfunction (OR = 1.12, 95% CI 1.06-1.18). The risks were higher for amniocentesis before 15 weeks of gestation. Women in the amniocentesis group were more often delivered by forceps or vacuum extractions (OR = 1.11, 95% CI 1.03-1.19) and elective caesarean sections (OR = 1.09, 95% CI 1.02-1.16). For the chorionic villus sampling group, no significant associations were found. CONCLUSIONS: Among women aged 35-49 years, amniocentesis is not associated with important adverse outcomes such as abruption or placenta praevia. Minor associations were found for other maternal complications when amniocentesis was performed before 15 weeks of gestation. Improved methods to identify women with increased risk of chromosomally abnormal pregnancies might minimise the number of women exposed to invasive procedures.

jag var idag och skulle göra fvp, men då sa de till mig att ryggmärgsbråck ser man inte på det, utan det är först på UL som det kan upptäckas...konstigt med så olika info...
nu blev det inget fvp för mig idag eftersom jag inte var så långt gången som vi trodde...ska tillbaka nästa vecka. någon som varit med om det vid fvp??

Jag gjorde FVP förra gången jag väntade barn och då fick jag i vart fall besked angående ryggmärgsbråck. Men de SER inte det på ultraljudet som görs i samband med FVP utan det är ett svar man får av odlingen det gör. Håller med jättekonstigt att du fick sådan information??? Förresten jag råkade ut för samma sak, blev först hemskickad då jag inte var så långt gången som tidigare hade prognostiserats men fick göra fvp en vecka senare. Lycka till Fru Mango!

skönt att fler råkat ut för samma sak...jag blev så rädd att bebisen inte växer som den ska, fast läkaren intygade att det hade med åldern på bebisen att göra :)...jag ska fråga igen vad gäller ryggmärgsbråck...tack för svar!

min läkare sa att vid dagens teknik ser man ryggmärgsbråck på rutin UL och de flesta av läner har redan slutat att undersöka ryggmärgsbråck med FVP för idag kan man upptäcka det med UL. har gjört FVP och dom kollat bara antal kromosomer.....

så verkar det vara för mig med eftersom läkaren talade om UL gällande den biten...jaja, vi får se... just nu kämpar jag med storebror som är både förstoppad och feber...suck...:)

Enligt fosterdiagnostiken på UAS så kan den högre mf risken delvis förklaras av att MKP kräver en "rutinerad" läkare. Med en erfaren läkare så skilde sig inte mif risken nämnvärt. Jag har också trott att risken varit mycket större för MKP så det var positiv info. Hittade även det här på nätet som bekräftar deras information.

www.alltforforaldrar.se/page/artikel/fosterdiagnostik-metoder