Kram till dig! Jag vet hur det känns för dig. Jag har varit i en liknande situation. Det är så svårt att veta vad man ska säga när sånt här händer. Önskar att jag kunde vara där och hjälpa dig att härda ut. Det gör ont nu, riktigt ont men med tiden kommer smärtan att avta något. Det känns inte så nu men du kommer att må bra igen! Din dotter älskar dig - det är det viktigaste av allt! Jag finns här för dig.
Jag tycker att stina84 skrev något klokt: han måste ta sitt ansvar! Han har ingen rätt att lämna dig i det tillstånd du är i nu. Jag vet inget bra sätt som du skulle kunna säga det på till honom, men gör ett försök om du känner att du har krafter till det! Bryr han sig inte så behöver du någon som kommer och hjälper dig nu. Finns det någon i din närhet som kan hjälpa dig åtminstone ikväll och imorgon dag? Om inte så kommer jag om du inte bor alltför långt bort!! :)
Hej TS.
Jag har tänkt på dig och skyndade mig att logga in för att kunna skriva till dig. Det finns så mycket jag skulle vilja säga till dig men alla ord känns så klena - jag vet hur stor din sorg känns nu och det finns inte mycket som hjälper. Men jag lovar - det kommer att bli bättre med tiden. Det är för hemskt att sånt här ska behöva hända och när det drabbar en själv känns det som att det aldrig någonsin kommer att känans bra i hjärtat igen. När jag läser dina inlägg kan jag fortfarande känna smärtan som jag hade då min sambo lämnade mig för en annan kvinna. Åh, jag skulle vilja gör så mycket för dig nu! Du är starkare än du tror!
Hej TS.
Jag är inne och ser hur du har det. Tänker på dig varje dag. Det låter bra att du har kunnat "rycka upp dig" - det känns bra att komma ut lite och att se sitt barn trivas ger så mycket glädje.
Stor kram till dig!
TS, jag lider verkligen med dig och förstår hur det måste kännas.
Jag blir så *piiip* förbannad på karlar som bara hur iskallt som helst kan dra sin väg, lämna allt. Det är så j-a lätt för dom! Se hur han har behandlat dig nu istället, intala dig att du är VÄRD BÄTTRE! Och visa den j-a karln att du ÄR minsann stark, knäpp honom på näsan. Sträck på dig, gå ut och ha roligt, skäm bort dig själv! Fråga dig själv: Varför ska JAG gå under för HANS skull för att HAN lämna MIG?
Något jag brukar upprepa högt framför spegeln när livet känns skit är: JAG VILL, JAG KAN, JAG SKA NÅ FRAM, OCH UPPRÄTT STÅ, OCH STADIGT GÅ! Det låter kanske fjantigt, men på något sätt intalar man sig själv att det här klarar minsann jag!
Många styrkekramar till dig!
Hej TS
Jag har återigen tänkt på dig ofta sedan jag var online sist. Är så glad för din skull att det finns så många som kommer med goda råd!
Det där med lägenheten och lantstället låter besvärligt men på något vis löser sig allting till slut. Det viktigaste just nu är att du tar dagen som den kommer och tillåter dig själv att känna de känslor som dyker upp - du får gråta hur mycket du vill och det är t.o.m tillåtet att vara glad emellanåt. Din dotter ger dig säkert mycket glädje, njut av de bra stunder som finns - för det hoppas jag att du får uppleva också.
Livet blir inte alltid som man önskar och när drömmar slås i kras och kärleken tar slut gör det så ONT att det känns som att hela kroppen ska gå sönder. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: du är starkare än du tror! Du kan, du vill och du kommer att lyckas ta dig igenom detta! Jag tror på dig!