Ringa BUP - eller gör jag saken större än den är??

Bup är en bra väg att gå, skolkuratorn en annan.
Ibland är det bättre att prata med någon annan vuxen, än sin mamma, tyvärr ibland.

Jag tror att det är en jättebra idé att få råd från andra, sen kan jag inte säga att min eller min vänners erfarenheter av bup är alltigenom goda! Det är inget ställe där det sker mirakel!!

Det finns ju föräldratelefoner man kan ringa också och ventilera saken!

Jag tolkar ditt inlägg som att hon är besviken på dig, som "väljer" en person som inte hon valt, eller går bra ihop med, före henne, samtidigt som pappan, svikit genom att bara finnas sporadiskt! Det är en svår balansgång och jag tror du måste diskutera med din man, hur han och dottern ska kunna undvika duster och ägna henne lite extra uppmärksamhet!

Har själv haft "liknande" problem med min dotter, så jag pratar av egen erfarenhet!

Jag tror att bup kan vara en bra idé. Att prata med en terapeut handlar ju om att lämna ut sig självt så det är ingen garanti att hon öppnar sig och pratar, men det kan också vara så att hon där möter en vuxen hon känner mod att anförtro sig åt. Det skadar inte att pröva - så länge du är ärlig med vad du tänker göra, och varför! Din dotter behöver inte gilla allt du beslutar men hon måste kunna lita på dig och inte behöva tvivla eller tro att det finns en "dold agenda".

var försiktig bara så att din dotter inte tar det som att du går bakom ryggen på henne genom att kontakta utomstående.

visst kan det vara en bra idé för dig att prata med någon professionell för att få råd och tips, m.m. - men att t.ex. boka tid åt din dotter på BUP utan att ha pratat med henne först kanske inte är så populärt...

skulle också rekommendera dig att inte "pressa" henne till att berätta vad som är fel. jag tror att din dotter själv kommer till dig när hon känner sig redo. tills dess så tycker jag att du ska visa att du finns där för henne och bryr dig om henne, så att hon känner sig trygg och älskad.

Om jag vore du skulle du själv ringa till skolkuratorn för att höra vad hon kan hjälpa till med. Sedan pratar du med dottern och föreslår att hon gärna får då dit och kanske kan ni tillsammans boka en tid.
Jag tror det är enklare att först ta kuratorn för BUP låter lite negativt i mångas öron. Ringde själv skolkuratorn igår för att dottern 16 inte trivs med livet coh hon verkar nu positiv att själv ta kontakt när jag berättade vad kuratorn kunde hjälpa till med coh hur hon gick tillväga.

OM jag kontaktar BUP i det här läget så är det bara för egen del, jag tänker inte boka tid till henne om hon inte är med på det, jag tänkte mest att jag själv skulle få lufta mina tankar och få råd om hur jag ska bemöta henne utan att trampa snett.

modestyonly: jo visst ligger det mycket i att hon känner sig besviken på och kanske sviken av mig, det gör otroligt ont att hon mår så dåligt på grund av mig, jag känner mig så maktlös, försöker inte pressa henne, har sagt att jag finns här och lyssnar om/när hon vill prata, just nu har hon skärmat av sig känslomässigt...

Funderar på att ta med henne på en lite resa bara hon och jag inte för att prata i första hand med för att umgås och kanske kommer pratat på köpet, om hon nu vill åka, vill ju inte tvinga iväg henne....eller är det dumt i det här läger när hon mest vill vara i fred.

Samvaro tillsammans tycker jag låter som en jättebra idé. Och även om hon nekar till resan har du iaf visat dig intresserad av att spendfera tid tillsammans med henne. Fortsätt att ta initiativ till tid tillsammans, det är en bra början. Håller föräldrakurser (Komet) och där är samvaron basen av allt framtida sammarbete.

Tycker oxå du kan kontakta BUP för rådgivning eller kurator el likn. Du kan vara anonym om du bara vill ha genrellea råd.
Lycka till...

abnocto: skolkuratorn känns som ett lättare alternativ, kanske inte så dumt att börja där. Dottern är negativ till att prata överhuvudtaget, men jag ska kanske ändå slå henne en signal, det behöver väl inteb etyda att hon kontaktar dottern eller att dottern själv måste säka kontakt, eller borde jag prata med dottern först?? så hon inte känner sig än mer sviken....

Ring BUP men ring inte innan du har pratat med din dotter. Jag har själv varit med om föräldrar som har kontaktat BUP bakom min rygg och jag kommer aldrig förlåta dom för det...man känner sig så vansinnigt kränkt!
Så prata med henne först och föreslå TVÅ möten till att börja med så hon får se vad det handlar om. Första mötet så följer föräldrarna med. Resten av mötena så går man själv (det är då man öppnar sig).

Att börja hos skolkuratorn kommer inte att ge er nånting. Det enda den kommer att göra är att vidarebefodra erat ärende till BUP. Det är en sådan situation. Dock så kan din dotter självklart gå till kuratorn någon dag om hon känner att hon bara vill prata av sig! Jag har en väldigt positiv syn på BUP, dom är jättegulliga där. Lycka till

Tack Beverly för dina råd, ska ta dem med mig.