rottweiler tråd!

våran valp har oxå hunnit bli 4månader :) väger 21kg nu, börjar bli riktigt stor, men större blir han :)

vi har sambons systerson ibland å han är 3 år, men dem går jätte bra ihop, ludde lyssnar på honom om han säger nej.. e lie sött å se när dem e ute å leker å ska kasta pinne:) axel säger sitt ludde sitter å sen kastar han ludde hämtar å så kan dem hålla på hur länge som helst:)

babyonboard: Hur är eran hane till humöret? Har han haft sin testperiod än?

Akinna: ja, jag tror också att det är jätteviktigt att få bort nafsandet redan nu. Säger ni enbart nej eller ger ni även ett nyp eller liknande. Våran tik nafsar fortfarande i allt men hon slutar när vi säger nej. jag vill ju dock att hon inte ska nafsa alls....men det kanske hon slutar med när hon blir äldre?

när svea känner att vi börjar närma oss hem biter hon alltid i kopplet och det gör mig galen haha jäkla grej hon kommit på nu dom sista veckorna gööör jobbigt .

då säger jag högt och bestämmt nej !
Hon har aldrig trotsat mig på detta sätt förut nu gör hon det och lyssnar bättre på sambon pust .

ja då det tror jag är man en enveten matte och står för det man gör så ska det inte vara några problem .
Många hundägare kan ju göra felet att dom får inte nafsa hemma eller hoppa eller vad det nu kan vara för ful sak .
men när dom kommer hem till någon annan så blir ägaren lite slapp och struntar i att säga till och det e ju inte bra .

snarkar era rottisar ??

hej alla! jag har oxå en rottis hane, 7 månader är han nu...och jätte busig
Har oxå två barn som busar upp honom hela tiden, men det blir bättre o bättre här hemma. barnen får ju oxå lära sig att låta hunden vara emellanåt.
har ni andra problem med att era hundar tuggar på allt? Vår vovve ska helst äta på allt som kommer i hans väg , gärna barnens leksaker. Lite jobbigt...
sa i allafall börja på unhunds kurs snart, det ska bli skoj.

mvh jennifer

hehe japp min hund var en tugghund men nu har hon lugnat ner sig med det som tur e för min son hata henne för ett tag när hon tog allt som alex glömmde i tex soffan

men hon har blivit väldigt matfixerad ser hon en smula måste hon slicka upp den :-/

är era hundar matfixerade??

glammis-han har haft en testperiod hittills.
Då han var kring 10 mån, och den testperioden var dagtid fylld med brottningsmatcher mellan mig och honom och kvällstid satt jag i tårar.
Men min man däremot märkte nog knappt av den.
Tack å lov att testperioderna går över ;)

Hmmm, ibland känns det som om livet är fullt av både trotsiga hundar och barn! Jag har ju hört att hanarna ska vara lite värre, men det kommer jag säkert att få äta upp senare...
Kul att få höra om alla era Rottisar!

Vår Freja är snart 10 år gammal. Hon är en Grand Old Lady Girl som numera får ligga bredvid oss i soffan om vi sitter där. Jag ska väl erkänna att bortskämningen är det nog mycket jag som står för....
Freja är en korsning av Amstaff och Rotweiler. Hennes mamma var amstaff och pappan rottis. Freja är i storlek som en amstaff, har ett amstaff-ansikte och sådan kropp. Men har alla teckningar precis som en rottis.
Många blir väldigt nyfikna på vad för ras hon är, dem tycker hon ser ut som en rotweiler, men hon är ju inte i den storleken liksom säger många.
Freja är uppfödd av ett MC-gäng (vill inte säga vilket här), min sambo har sett ett foto på när en MC-kille håller några söta kullsyskon i famnen. Deras tanke var att använda henne som kamphund, men hon hade förmodligen ett för mjukt sinneslag för det, så dem sålde henne utan att bry sig om var hon hamnade.
Freja kom då från ett hem där mannen var en sadist mot både henne och sin övriga familj. Min sambo tog över henne när hon var 9 månader,Freja var fruktansvärt rädd i början, min sambo fick ta sig en riktigt funderare och hämta hem en del info för att komma till rätta med Frejas alla problem som hade uppkommit pga föregående ägaren.
Man kunde inte ens höja på armen så kissade hon ner sig. Min sambo sov hos henne första månaden, i Frejas biabädd alltså, för att skapa band dem sinsemellan och för att göra Freja trygg.
Hon var väldigt distanslös när hon kom. I början så var hon ju också väldigt krävande, bet i kopplet vid promenader m.m. Det gick ju heller inte att släppa henne i början. Min sambo provade det, men då stack hon. Och vet ni vad? Hon stack tillbaka till där hon bodde förut, trots sina hemska upplevelser.
En man som var ordförande i den lokala hundklubben sa segervisst och med ingen ödmjukhet alls -Att den där hunden kommer du aaaldrig få någon fason på! Dem orden gjorde min sambo så förbannad så han slet än mer med Freja. Något år senare när Freja och husse gick promenad, Freja gick perfekt fot på en liten landsväg utan koppel bredvid min sambo så kom den där ordförande åkandes med buss, (han var alltså busschaufför), han stannade till bussen, öppnade rutan o sa högt och ljudligt till min sambo inför alla sina passagerare -Fan vilken bra ordning du har fått på henne, det trodde jag aldrig! det sa han så varenda passagerare hörde o såg, det tyckte jag var en fin credit till min sambo, min sambo blev väl lite generad att få höra sånt inför varenda passagerare som satt i bussen. men jag tyckte ändå det var bra sagt av ordförande.
Min sambos barn var ju små på den tiden, han sa redan från början att ingen fick trigga igång några kamplekar med henne. Bara mjuka goslekar med boll och hjärngympa + mycket motion och kärlek.
Idag kan min sambos äldsta barn ha väldiga draglekar med henne, det är kul att se vem som vinner. Hon är ju grymt stark, men det är även min sambos son. Vad vår lilla dam har mycket röstresurser då!
Freja är väldigt social, jag och min son kom in i bilden för bara 3 år sen, men hon har accepterat oss fullt ut. Min son var då 4 år, men det har gått bra. Man måste ju vara medveten om vad för "material" man har att göra med. Jag tittar väldigt mycket på Ceasar Milan, det ger jättemycket för mig som inte var så jättevan med hundar.
Jag njuter varenda dag av Freja, jag bävar för den dagen hon lämnar jordelivet. Man ser ju åldersförändringar på henne, speciellt min sambo gör ju det som har haft henne så länge. Jag kan bara säga att gud så jag älskar vår goa underbara vovve!

vilken härligt historia om eran hund
bra när det finns människor som er

Vilken fin berättelse! Det märks i vartenda ord hur mycket du tycker om eran hund...hoppas ni får många fler härliga år tillsammans!

Har nu varit ute och koppeltränat Doris som våran 10 veckor gamla Rottis heter. Hon är fortfarande såååå ovillig att gå i koppel, hon måste ha godis var 5e meter för att gå framåt och det är väl okej så länge man ser några framsteg! Har ni andra några tips angående koppelträning?