"De som är adopterade borde veta bättre än att försöka hitta sina biologiska föräldrar"

Så sa min svärmor för några månader sedan.
Hon har själv två adopterade barn (inga biobarn).
Jag satt i köket med henne och min sambos lillasyster och då häver tanten ur sig detta!
Hon tycker alltså inte att adopterade ska söka sina rötter eftersom att de då bara har "fantiserat om att allt är så rosenrött och bra, de har inte en tanke på att de som adopterat bort ett barn kanske vill vara ifred. en adoption är faktiskt ofta något fult."
jag håller INTE med.
ibland undrar jag hur den där tanten funkar.
dessutom blir hon alltid på så dåligt humör när ämnet adoption tas upp. jag är otroligt nyfiken på min sambos adoption och hur han var när han var liten och hur det var när de hämtade honom och allt sånt men jag törs knappt fråga någonting.
detta stör mig otroligt mycket och jag ville väl mest bara spy lite galla över kärringen.