"De som är adopterade borde veta bättre än att försöka hitta sina biologiska föräldrar"

Också ny och inte insatt i tråden, men jag håller med emmattias i stort sett.

Saken är den att folk inte är så säkra på hur de ska reagera. Hur många gånger har man inte fått frågan vart man kommer ifrån och när man svarar, som i mitt fall, Lerum, så ser de lite skamsna ut och säger att de menar vilket land. Många kommentarer är mycket mer klumpiga än så, men främst handlar det nog inte om mer än att man inte inser vad som kan vara sårande för en grupp som man inte själv tillhör.

Mina a-föräldrar har alltid låtit mig och min syster veta allt, se i våra AC pärmar och gå på events och vi hade böcker och saker från Korea hemma hela våran uppväxt. Min sambos föräldrar var mer tveksamma och han brukar säga att han nog aldrig har sett en koreansk flagga i sitt föräldrahem...medan jag hade en på dörren hemma hos mig. Men de är inte sämre a-föräldrar för det. Det tror jag handlar om utbildning, och trots att jag inte vet något om den nya föräldrautbildningen som är obligatorisk i dag så känns det i alla fall som ett steg åt rätt håll. Blivande a-föräldrar behöver veta att se barnen som 100% sina egna men ändå inse att de har en bakgrund i ett annat land, med annan kultur. Min mamma brukar alltid säga att om folk kommenterade på att jag och syster var asiater så var det som att hon inte fattade det för hon såg ju oss som sina och inget annat...men trots det lät de oss fördjupa oss precis så mycket vi ville och behövde i vår kulturella bakgrund.

I dag är min syster inte alls särskilt intresserad av Korea, hon lever med en thailändare och har tre barn och säger att om de ska åka någonstans så blir det Thailand, vilket är helt förståeligt. Medan jag och sambon konstant planerar nästa resa till Korea, både för att vi älskar landet i sig och för att vi har familj där numera. Vi planerar också hur våra framtida barn på bästa sätt ska lära sig koreanska och alla grejer man kan göra med barn på semester i Korea. I slutändan blir alla olika oavsett om man har samma förutsättningar som tillgång till kulturen ifrån vilken man kommer, men jag tror att det är bättre om a-barn får göra det valet medvetande och inte bli "tvingade" till att bli helt svenska. Jag tror att de generellt (kan som vanligt inte gälla i 100%) blir säkrare i sig själv om de får den möjligheten.