Skulle du kunna tänka dig att sätta dina barn i Waldorfskola?

Jag kan vara din källa! En gång för länge sen trodde jag också som du.. Men tyvärr är det inte så. Alls. Barnen ska utvecklas i en av dem (eller R.Steiner då) utstakad väg, och i den takt som pedagogiken förespråkar.. Om så inte sker står man handfallen! Man nöjer sig inte med att hindra fortsatt utveckling/förjuda barnet att använda sig av sina färdigheter man tror t o m att man kan "vrida tillbaka tiden" och få ett barn att glömma det som de kunskaper som det "olovandes" har tillskansat sig.Det är å det strängaste förjudet för mindre barn att skriva bokstäver. Barnen får inget svar om de på nyfikna femåringars vis ställer frågor om bokstäver. Om något barn (ve och fasa) visar sig kunna läsa när de börjar sexårs eller ettan så kan föräldrarna förvänta sig ett möte där problemet tas upp. Exempelvis kan pedagogen vara naiv nog att tro att en sexåring som läst flytande sedan två år tillbaka att glömma bort den färdigheten(!) i och med att läsning är förbjudenfrukt!

Men om barnen av någon anledning redan kan läsa eller VILL lära sig? Varför hindra? Varför tycker du att det är bra att inte lära små barn läsa?

Men nu handlar det om att små barn i bland faktiskt är otroligt nyfikna på bokstäver och att läsa och skriva! Min dotter chockade oss genom att plötsligt bara kunna skriva en dag, utan att vi lärt henne särskilt. Då var hon 4 år och 1 månad gammal. hade hon gått på Waldorfförskola/skola hade hon alltså kunna fått vänta 3 år på att den kunskapen skulle erkännas!

Visst en bra grund ska de få men man ska inte hindra ett barn som är nyfiket och vill veta.. och speciellt inte försöka få ett barn som redan kan läsa att glömma det för att det inte är moget enligt waldorf.. .kan det läsa så är det uppenbarligen moget!

Jag är ett av det barn som har läst sedan jag var 4 år... Inte för att någon krävde det eller något men jag ÄLSKADE och ÄLSKAR än idag böcker och att läsa... Bild och vara kreativ är mest ångest för mig...  När små bara läser så är det för att det är en lek för dem som de gillar..

Vad är det för ett resonemang?Min dotter är fantastiskt duktig på att teckna också, och får betydligt mycket mer uppmärksamhet och uppskattning för det än för att hon kan läsa "3 år för tidigt". Frågan är ju vad hon komemr att få mest nytta av. Att kunna utrycka sig i bilder är fantastiskt, men att erövra läs- och skrivspråket är väldigt, väldigt viktigt. Om vi negligerade hennes utveckling skulle hon kanske tappa sugen totalt.

Jag vet inte vad det är med dig som tycks sålla innehållet i mina och andras inlägg så pass kraftigt att du gång på gång missar innebörden.... MEN jag förtydligar gärna för dig och för eventuella andra som missuppfattat det jag skrivit:*De hindrade barn som ville lära sig läsa*Barnen mer eller mindre förbjöds att "rita" bokstäver (som skedde på BARNENS initiativ)*Man ignorerade barns frågor om bokstäver och "rynkade på näsan"*Man straffade barn som exempelvis kunde läsa innan sju-års ålderbl a genom att inför klasskamrater samt ett par föräldrar som var närvarande för tillfället påföra barnet skuld och skam. Min dotter tog oerhört illa vid sig över detta. Hon var som fyraåring precis som Scumi Ferrari ett av de barn som ÄLSKAR att läsa, det var en lek för hanne och naturligtvis ingentinging som vi föräldrar eller någon annan tvingade henne till.Jag ställde INTE som krav och hade INGA förväntningar och INGEN önskan om att Freja skulle beundras/premieras/höjas till skyarna/ges uppmärksamhet för sin "begåvnin" inom området, men hade önskat att hon kunde ha fått bli respekterad för den hon är. Precis som alla andra barn.Jag hoppas att du (och eventuellla andra som missuppfattat andemeningen i mitt inlägg om det nu finns fler...) förstår vad jag menar nu.

Vi och vi, vi föräldrar uppmuntrar henne nog mest för att hon är den hon är, helt enkelt.

Fast jag känner att de verkar vara för insnöade på att köra sitt eget race...Och, som sagt, jag är inget antroposofi-fan. Jag skulle inte sätta mitt barn i någon friskola med inriktining jag inte känner att jag kan komma överens med.

Nej, men det finns anledning att vara en smula öppen och intresserad av andra synsätt. Annars tenderar de egna idderna att stagnera.

Min erfarenhet är också att man är sig själv nog rätt mycket inom antroposofin. Jag har varit på föredrag med Kjell Arman. Han var väldigt tydlig med att det antroposofiska odlingssystemet ÄR det rätta och inte ska ifrågasättas. Man måste kanske inte länka till en statlig utredning för att ha rätt att tycka så.

Nja, jag baserar ju min åsikt på de erfarenheter jag har av pedagogiken, som komemr av studier, de kontakter jag själv har haft med waldorf i synnerhet och antroposofin i allmänhet, och vänner & bekanta mede skiftande erfarnheter av egen/egna barns waldorfskolgång.

Att påstå att andra har bättre ideer och att vara öppen gentemot intryck från andra håll, är väl ändå inte samma sak...

Fast det handlar ju inte om vad som rymms i pedagogiken, utan synen på pedagogiken...

Nej, det väntar jag mig inte - de flesta pedagogiker tycker ju att de själva har bäst idéer, annars hade förespråkarna knappast förespråkat det. Men att vara öppen är en annan sak. Och där tycker jag tyvärr att Waldorf brister mer än tex kommunala skolan och en del andra pedagogiker jag stött på, tex Reggio Emilia och Montessori.

På vilket sätt de brister? Som jag skriver, de brister mer i öppenheten gentemot nya/andra idéer än andra pedagogiker jag stött på.

Nej, jag säger inte emot mig själv, möjligtvis uttrycker jag mig lite luddigt. Självklart kommer min åsikt om bristen på öppenhet genetmot andra pedagogiker från den erfarenhet, den kontakt jag haft med pedagogiken i fråga. Alltså, det jag fått med mig från studier, möten och diskussioner med Waldorf-elver och föräldrar, etc. Det är min personliga erfarenhet och åsikt, men jag vet att jag delar den med åtminstone några till.Här är den pedagogik jag har fastnat för. Där poängteras vikten av en "levande" , dynamnisk pedagogik i ett förändeligt samhälle:OM REGGIO EMILIAVad är Reggio Emilia? Reggio Emilia är en stad i norra Italien. Reggio Emilia har också blivit ett begrepp som står för den pedagogiska filosofi som under femtio år har utvecklats i stadens kommunala förskolor. Den pedagogiska filosofin från den lilla staden har väckt ett stort intresse och engagemang i många delar av världen. Reggio Emilia-inspirationen finns i USA, Sydkorea, Australien, i hela Skandinavien och i flera andra europeiska länder. "Ett barn har hundra språk" skrevs av Loris Malaguzzi som under många år var chef för de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Dikten uttrycker grundläggande tankar i den pedagogiska filosofin. Man anser att nytänkande innebär gränsöverskridande på många olika sätt. Ett exempel är att man kombinerar avancerat teorietiskt arbete med en levande praktik med barnen. Man arbetar med lek och arbete, verklighet och fantasi och med många olika uttryck samtidigt. Ett annat exempel på den gränsöverskridande hållningen är att pedagogerna i Reggio Emilia samarbetar med forskare och andra inom vitt skilda områden, som t ex hjärnforskning och design .Den pedagogiska filosofin står också för:- ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en djupt humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet samt en en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. Loris Malaguzzi har sagt: "Jag tror att de ord som bäst sammanfattar vår verksamhet är utforskande och delaktighet."- bejakandet av subjektivitet, olikhet, solidaritet, samarbete och en tro på att man genom att bekräfta barnens individualitet och rättigheter på sikt kan förändra världen i en allt mer demokratisk riktning. - en pedagogik som ständigt förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett pedagogiskt program som man kan "ta över" eller kopiera. Man kan däremot inspireras av grundtankarna och filosofin för att utveckla dem i sitt eget sammanhang, utifrån sina egna förutsättningar. Den pedagogiska filosofin fungerar också som inspiration i sammanhang utanför förskolan och skolan. I Sverige har t ex representanter från både näringslivet, socialvården och olika vetenskapliga områden visat sitt intresse. (www.reggioemilia.se)

De är inte intresserade av andra idéer eller erfarenheter. Jag undrade tex på ett informationsmöte om inte spanska, franska och engelska var språk mer i tiden än tyska som andraspråk. Jag fick ett nästan aggressivt bemötande. Jag var på föreläsning med Kjell Arman och ifrågasatte delar av hans filosofi runt odling och möttes av ett ganska överlägset hänvisande till Rudolf Steiner "du får läsa Steiner lite noggrannare om du har problem med såkalendern".Jag ifrågasatte kosthållet på en Waldorfförskola, som innehöll för lite protein enligt livsmedelsverkets rekommendationer för små barn och fick även där ett rätt aggressivt bemötande och blev hänvisad till Steiners skrifter. Ett kännetecken för sekter är att de som ifrågasätter eller kritiserar anses ha läst för lite och inte kunna tillräckligt för att "förstå" den mer ädla och upphöjda läran, i detta fall Steiners skrifter från 1920-talet.

Saskia, inser du själv att din ovilja att acceptera att andra kan ha en annan syn på Waldorf än din syn illustrerar det problem vi försöker åskådliggöra? Det känns som att du reagerar ganska negativt på att exempelvis jag och Veladis har andra erfarenheter än du från Waldorf och deras eventuella öppenhet. Jag har stött på den här reaktionen varje gång jag bland Waldorf-pedagoger, föräldrar till barn i Waldorfskolan och elever på Waldorf luftat mina farhågor om Waldorf. Kritik och andra åsikter är helt enkelt inte välkomna, utan man har ofta försökt misstänkliggöra mig och andra som kritiserat eller ifrågasatt Waldorf, ex vis genom att överfokusera på källor - som om våra åsikter bara räknas om de är skrivna av någon som är "godkänd" inom antroposifin, vanligen Steiner.Då hamnar man i ett cirkelresonemang, där kritik mot rörelsen bara tillåts om den kommer inifrån rörelsens hjärta - och det är väl inte troligt att Steiner själv ska ha skrivit något som kritiserar sin egen rörelse.