• jennyfh77

    10 år och Asperger

    Gled in här på ett bananskal. I onsdags fick vi diagnosen Asperger på våran son som är 11,5år. Innan har han haft diagnosen ADHD men den har liksom inte stämmt in på våran son. Spännande att läsa om er.
    Kram allihoppa

  • jennyfh77
    Svar på #88
    Sömnen är illa illa här! Han har otroligt svårt att koppla av och att somna in. Ibland ligger han och vrider och vänder på sig fram till fyra på mornarna, det är ett riktigt jobbigt moment här hemma. Han fick under en period lergigan som är lugnande innan sänggående men det hjälpte inte heller. Sen fick han propavan tror jag det hette och det fungerade men jag VÅGAR ej ge honom det för vad skall han då kunna äta om det behövs i framtiden?
  • jennyfh77
    Svar på #95
    Angelica!

    Jo han är oftast trött och IRRITERAD på morgonen och oftast är det hans mellersta syster som får ta dem smällarna :(

    För oss så skulle det inte spela någon roll om man la honom tidigare än 21,30 på kvällen för han somnar inte ändå.

    Vart bor ni alla? Denna diagnos är ju så NY för oss och jag tycker att det verkar svårt att hitta stöd här hos oss. Allt som man har rätt till verkar bara finnas i storstäderna.
    Kram allihoppa
  • jennyfh77

    Angående tankar om döden..

    Jag tror att de flesta barn har sånna tankar vid en speciell ålder. Inte bara våra otroligt fina och speciella barn :):)

    Just döden är en process genom deras liv fast med mina erfarenheter så kan just min som med AS ibland skrika jag ska ta livet av mig osv men just funderingarna kring döden om vad som händer osv när man dör är vanligt bland alla barn.

    Men jag tycker dock att det är skrämmande när ens lilla barn bara skriker att han vill skada sig själv så han dör för att detta liv är piss. Sånt tar så otroligt mycket på en mamma och pappa.

    Kram allihoppa

  • jennyfh77
    Svar på #108
    Men jag känner så här: att om man skall proppa honom full med mediciner från början vad kan han få för hjälp i ett senare skede? Han var 8 när han fick dem och så åt han i närmare ett halvår men han hade ÄVEN kommit in i en djup svacka och INGET var roligt.. Så när det ändåså fungerar okej trots att det är otroligt jobbigt som förälder så väntar jag in i DET SISTA innan han får något sånt. Och även fast han inte sover så fixar han dagarna relativt okej iallafall :)
  • jennyfh77
    Svar på #135
    Aspie: Jag är stolt över min son, skulle ALDRIG vilja ha ett "friskt" barn. Jag älskar min sons personlighet men jag hade älskat honom oavsett. Jag ser inte diagnosen so ett problem utan mera som en framgång, Det största problemet som vi har är ju att han ABSOLUT inte är social MEN jag vet att med RÄTT hjälp så kommeer min grabb att bli något stort stort.
    Det var lite roligt att du fråga denna fråga för min son ställlde samma fråga till mig om jag tyckte att han var CP osv. Men han är MIN underbara SMARTA son och jag skulle INTE byta ut honom mot ett "normalt" barn..
    Kram till dig
  • jennyfh77
    Svar på #138
    Den där Helene: Visst är det bra konstigt att föräldrar förbjuder sina barn att leka med våra barn?
    Jag har hört många rykten hur dålig man är som mamma men sen när man berättar att han faktiskt har ett funktionshinder då blir det andra ord.
    Jag tycker personligen att det är fel på vårat samhälle där man pekar ut små oskyldiga livliga barn och påstår att det är vi föräldrars fel att de är livliga och bråkiga. MERA KUNSKAP TILL FOLKET..
    Kram
Svar på tråden 10 år och Asperger