Vad kan man kräva av en 20-åring?

Jag tycker inte man ska begära att ens barn flyttar hemifrån då det står till som det gör i dagens läge i samhället.. Däremot kanske jag skulle det då barnet fått någon jobb lr slags inkomst som gör att den klarar sig att bo själv..
Men absolut inte innan det..

Men har man en tjugoåring som bor hemma, så skulle jag nog ha lite krav ändå på han.. Tex att han aktivt kollar på af's hemsida o söker jobb.. sköter sina tider på arbetsförmedlingen osv.. Tyvärr kan man inte göra mer än så.. Min sambo har varit arbetslös sen han tog studenten o han försöker verkligen, men har tyvärr inte fått nåt än..

Sen om din styvson får in några pengar från alfakassa eller dyligt, så skulle du kunna be om en liten peng varje månad till mat o så.. får han alffakassa får han drygt 4500 efter skatt i månaden o skulle kunna betala 1000-1500 beroende på om han hjälper mycket hemma..

En annan sak ni kan göra är att ge han lite ansvarsområden.. tex så ser han till att diska efter ni ätit nån dag i veckan och dammsuga en gång i veckan eller nåt sånt?

Men kära nån... sätt honom i arbete! Ska han bo hemma när han är 20 år får han väl åtminstone se till att göra sin del i hemmet! Det är väl inget hotell han bor på heller? Jag tycker att alla barn ska hjälpa till med att diska, städa, laga mat och med annat hushållsarbete. Absolut inte göra allt själva, men så gott man kan. Det är nyttigt att känna att man kan hjälpa till och att allting inte är bäddat och klart för en, utan att man måste göra sin del. Och en 20-åring borde absolut ha fått lära sig detta och om inte annat är det väl på tiden att han börjar? Hur ska det annars gå den dagen han flyttar hemifrån?

Ställ lite krav vetja

jag är 17 och bor INTE hemma tycker gott och väl du kan kräva av en 20 åring som hoppas av lumpen att han ska göra rätt för sig. Man har bara skyldigheter att försörja sina barn (enligt soc/fk) tills de fyllt 20.

Bor man ihop med andra, så gör man en del av jobbet tycker jag. Oavsett om man är barn i huset eller bor med kompisar, det är liksom ingen skillnad på vem det är.

När jag var 19 och bodde hemma gjorde jag följande:
- betalade för mig i % av min inkomst. Tjänade jag lite, så betalade jag kanske symboliska 200 kr, annars mer. Jag fick inte pengar av mina föräldrar längre.
- skötte middag ett antal dagar/vecka
- städade vissa delar av huset utöver mitt rum
- tvättade mina egna kläder
Det är ju inte betungande att göra sådant om man inte har ett jobb.
Men det behövde vara specat innan vad jag förväntades göra, och jag hade aldrig själv klarat av att se när det var dags i min morsas ögon, för vi har fortfarande inte samma inställning till sånt. Tydliga förväntningar funkar bäst.

Jag flyttade hem till min pappa en kort period när jag var 20. Jag fick då betala honom varje månad för mat och räkningar plus att jag fick hjälpa till med vardagssysslor. Men jag hade ett jobb då så det var ju lite skillnad kanske.
Tycker du ska pucha på honom lite vad gäller jobbsökning och så länge han inte har ett ska han åtminstone hjälpa till hemma mer än han verkar göra nu!

hm... han är iaf öppen för att hjälpa till om ni vill ha hjälp!

sätt upp lite regler, att minst en dag i veckan ska han dammsuga. när han dammsuger spelar ingen roll, bara det blir t ex en gång varje helg. skura toaletten lika så..
hjälpa till med maten de dagar han är hemma, duka av och så. se till att han kommer iväg till arbetsförmedlingen eller söker jobb på nätet. Han är vuxen och kan inte betala så mkt eftersom han inte har någon inkomst, men han kan hjälpa till med dagliga sysslor och försöka hitta ett jobb. det är svårt att hitta jobb idag men hjälp honom leta via annonser osv för att inspirera honom...

Man ska säga till om man vill ha hjälp tycker jag. Det är erat hem och han bor bara där vill du att han ska göra något så be honom.

ja, om ni inte behöver tjata på honom när ni ber honom om en sa så tycker jag det visar att han är tacksam iaf!

Om ni jobbar och han bara sitter hemma tycker jag absolut att ni kan kräva att han sköter i stort sett all matlagning, tvätt, städning av gemensamma utrymmen , trädgårdsskötsel etc. Han bör även avkrävas på aktivt arbetssökande och betala en del av sin eventuella ersättning till er. Får han inget jobb är det väl syynnerligen lämpligt att han utbildar sig eller flyttar till en ort där det finns fler jobb. Timvikariat brukar man alltid kunna få, trots arbetslöshet på orten. Det pjoskas för mycket med folk i den här åldern, jag anser inte att de är ungdomar utan faktiskt vuxna människor ansvariga för sitt eget liv.

Visst fan finns det jobb om man vill ha. Kanske inte som jurist men inom restaurang, matvarubutik eller ibland städ. Tycker helt klart att ni ska sätta press på honom.

Tvinga iväg honom till arbetsförmedligen eller ge han adressen ww.ams.se. Där kan ha söka reda på utbildningar om han inte vill jobba.

Finns ett ord för ungdomar som dessa: Slackers!

//20åringen