Orkar inte med mitt bonusbarn

Anonym (uttömd) skrev 2008-12-21 22:12:08 följande:

Nej, du är inte dum och elak. Du är som du skriver uttömd. Du orkar inte mer. Det har haltat under en längre tid och nu står julen för dörren och det är då alla ska vara lyckliga. Är man inte det är det smärtsamt att bli påmind om det och är man dessutom trött är det lätt att man faller ihop känslomässigt som du gjort.

Jag skulle hålla ett rejält avstånd till flickan och pappan åtminstone tills nerverna och orken är tillbaka till något slags neutralläge. Som någon skrev, sysselsätt dig med annat. Samla lite kraft. Du har inget ansvar för hans barn, inte ens den du brukar tar i försvar. Släpp bara. Du kan lämna dem därhän till pappan.

Åk iväg och fira jul med ditt barn hos dina föräldrar och låt pappan ta hand om sina barn. Säg att du inte vill vistas runt en människa, speciellt inte juletid, som tillåts komma undan med ett så odrägligt uppförande och att det är hans jobb att styra upp hennes uppfostran. Säg att du är trött på att kliva in och stötta där det är hans uppgift att göra det. När hans son får ta smällen av hans särbehandling av dottern utan att du dämpar KANSKE pappan inser, om inte förr så när sonen börjar uppföra sig dåligt för att få uppmärksamhet. Det är inte i första hand din uppgift att ge honom det. Eftersom ni har hållit på så här ett tag med läger kanske pappan upplever att han måste gå in och stötta dottern som har så många emot sig...Vilket ekorrehjul!

Flickan är odräglig för att hon tillåts vara odräglig. Du kan inte ändra på det. Pappan och mamman och flickan kan det tillsammans. Lämna tillbaka deras problem till dem. Om de inte lyckas lösa problemet kanske flickan blir en odräglig vuxen eftersom hon tillåtits vara odräglig under sin barndom när hon borde ha fått lärt sig hur man uppträder hänsynsfullt mot varandra. Det är inte på ditt ansvar.

Anonym (uttömd) skrev 2008-12-22 12:27:28 följande:

Just för att de är andras barn! Men det kan också vara tjusningen. Du behöver inte ta mer ansvar än du vill för stunden. Den "lyxen" har man inte med de egna barnen.

Och visst är alltid arslet bak, men du bestämmer vilken stol du ska sätta dig på med det;) Du sitter bättre och orkar sitta längre om du väljer en bekväm stol som passar dig. Du får mer kontroll över din situation och hur du mår om du aktivt skapar din egen roll isf att ta de roller andra av oförstånd eller bekvämlighet valt bort.

Du har gått in i en vanlig kvinnofälla - att vara relationsansvarig åt alla. Det kan du ändra på. Någon föreslog familjerådgivning. Det kan också vara av värde för dig att ensam samtala med en utomstående sakkunnig. Du kan både få stöd och praktiska vägledning i hur du ska bemöta olika situationer som kommer upp i vardagen både med sambon och hans barn för att bryta de mönster du hamnat i.

En hopplös situation kan te sig annorlunda när man är utvilad, får moraliskt stöd och idéer om hur man kan förändra sin egen roll.