Prata med henne. Fråga om hon har varit med någon tjej någon gång. fråga om hon hade kunnat tänka sig en trekant med två killar eller två tjejer. Bara spekulera på skoj, så anar hon kanske inte vad du luskar efter...
Borde inte denna tråd ligga under otrohet? Eller har jag fattat det hela fel?
Oj det där låter i princip ordagrant som mig och kvinnan som jag är förälskad i. Där jag är den som nog är mer blyg i allmänhet och mest hon som sms´ar först, fast jag svarar direkt. Dessa blickar, hur man "råkar" röra varann, kramar, säger saker mellan raderna, små presenter och sist vi sågs gav jag henne en kindpuss faktiskt.
Fast jag vet att du inte är den jag talar om för vi är båda singlar och jag har faktiskt erkänt mina känslor för henne för flera månader sedan. Då sa hon att hon tyckte om mig väldigt mycket, men inte på det sättet, fast jag tror henne inte. Jag har erfarenhet av att vara med tjejer, det har inte hon (vad jag vet). Då för att lite rädda mig själv ur situationen sa jag att jag nog inte heller skulle vilja att det blev nåt mer mellan oss, utan bara ville berätta att jag hade känslor, fast jag ljög. Oj vad jag ljög!! Jag är helt tokig i henne, får bita mig i kinden för att motstå frestelsen att kasta mig över henne. Jag har dock fortsatt att flörta med henne och just efter jag bekänt mina känslor var hon ganska reserverad, men det sista har hon flörtat rejält hon också. Som sagt det är mest hon som tar kontakt och vill träffas. Har varit allt från vanliga fikaträffar till riktigt romantiska middagar med tända ljus och vin. Jag vet ju vad hon har sagt, men ändå tror jag henne inte. Jag får inte ihop det med hennes sätt att se på mig, ta på mig, insinuera saker och dessutom rodnar hon nästan varje gång vi ses. Hon är väldigt "fixerad" av homokulturen och pratar mycket kring den, för att strax efteråt nämna nån karl som är snygg.
För min del känner jag att det blir svårt att ta initiativ igen då hon trots allt (för?)nekade mig sist. Det ÄR svårt att veta om det finns något mer, oftast känner man det väl innerst inne, för sådär håller man ju inte på om det inte är något alls. Däremot kan ju många hämmas av rädsla, ovana inför situationen, vad som händer efter att något mer eventuellt sker etc.
Mitt sätt nu sist vi sågs var att se på henne ofta och aningen längre och så pussade jag henne på kinden innan vi sa hejdå. Jag hoppas ju att signalerna går fram och/men undrar såklart vad hon tänker om just det. Vill inte skrämma iväg henne heller. Man är ju helt sjuk för pussa henne vågade jag, men jag vågar knappt höra av mig annars till henne då bara tanken på henne får mig att nästan svimma av alla känslor hon får mig att känna.
Men du TS, hur kände du och vad tänkte DU då när den här tjejen pussade dig på kinden sist? Inte minst med tanke på att hon som du säger är ganska blyg också. Hur tolkade du det?
Du skriver också "Men det känns som om jag skulle vilja prova nåt mera (eller kanske inte?)" Du verkar lite förvirrad själv, kanske känner den andra tjejen av det. Ena sidan säger du att du snart blir galen, men sen vet du inte riktigt om du vill testa. Berätta gärna hur du tänker. För som min del så sitter ju jag i samma sits fast på andra sidan. Kram
het och vild skrev 2008-12-26 17:53:15 följande:
Jag var så nervös redan innan vi skulle ses att mina knän bara darrade. Tror och hoppas att det inte märktes så mycket under kvällen, en aning förvirrad kanske men det är inget nytt, jag blir alldeles yr i hennes närvaro. Mycket var för att jag faktiskt planerat innan att avsluta med just den där kindpussen. Känns så mycket enklare (fegare) att ge en lätt kyss och sen bara sticka typ, än att göra just när man möts. För då slipper man också om det skulle bli spänt av nån anledning eller så. Jag gav henne denna kindpuss delvis som ett stort tack för kvällen, men även som ett tecken på att mitt hjärta fortfarande slår extra och att jag vill vara henne närmare. Det är väl samma för dig här antar jag, att det är så mycket som man upplever som om det skulle kunna vara nåt mer men lätt kan skyllas på som bara vänskapligt.
Som sagt är det mest hon som messar först men när jag svarar har jag ofta avslutat messet på ett mer flirtigt sätt och det är ju lättare också att skriva saker till varann som man kanske inte vågar säga/göra i verkligheten. Hon (min flirt) har aldrig innan förräns ganska nyligen börjat skriva kram, dröm sött och såna saker, fast det har jag gjort. Det gör mig också lite förvirrad att hon börjat med det nu. Man kan ju tänka att om hon nu som hon en gång sa att hon ej känner så för mig inte borde hålla på sådär för att uppmuntra. Det är ju trots allt efter jag erkänt att jag känner mer än som vän som hon har öppnat upp sig.
Jag kan ju som sagt bara tala för mig själv men jag har nog svårt att börja messa, ta kontakt och sånt just pga mina starka känslor. Nånstans är man väl rädd att bli nobbad, att ha missförstått, att hon skall fatta vad man är ute efter, fast det samtidigt är det man vill. Det är inte jättemånga som vet att vi umgås privat heller då hon också har en position där det kanske kan ses på med konstiga ögon.
Jag tror att hon försöker på sitt sätt att nå dig, med små signaler som det där Puss & Kram, men är kanske rädd att ha missförstått. Därför känns det lättare när du först tar kontakten och först då vågar hon släppa loss lite. Vad svarar du själv henne när hon skriver så? Vad har HON för anledning att tro att ni har nåt mer? På vilket sätt skickar DU ut vad du känner?
Jag känner mig skitless på mig själv som inte vågar fråga mer om att ses och så när jag ändå vet att hon vill (annars skulle hon ju aldrig ligga i att fråga). T.ex så skulle jag jättegärna vilja höra om vi skulle hitta på nåt på nyårsafton, men jag är så jäkla feg för att få ett nej att jag säkert inte ens kommer att våga fråga.
När skall ni ses igen då?