Jag känner igen mig väldigt mycket i dig augustibruden. Humöret går verkligen upp o ner o man vet inte riktigt hur man vill att folk ska behandla oss. Vad gäller beskedet vi fick på nyårsafton så pratade min sambo med killen vars tjej är gravid. De hade ju varit hos oss lördagen innan men "visste inte hur de skulle berätta", därför gjorde de det enklare för sig och berättade det inför alla. Det är klart det blev ju inte någon jobbig situaiton för dem då, men om man får vara lite självisk så skulle de ha gjort det i "ensamhet" med oss. Men ja, ja...
Jag var välidgt optimistisk inför 2009 förut, nu har min positiva sida dalat lite. Det här kommer aldrig att gå, vi kommer aldrig att lyckas ekar hela tiden i huvudet nu. Jag var välidgt övertygat över att bebisen skulle komma 2008, men se hur det blev. Nej, får försöka rycka upp mig nu, någongång ska det väl lyckas, eller?! =/