GRATTIS Annhan! Jag har läst din berättelse och oj så skönt att allt var positivt. Skönt också att den ökade missfallsrisken har försvunnit.
Jag skall göra mitt MKP på tisdag på KS. Mycket nervös. Jag har hört om ett par som drabbades av missfall till följd av FVP och då blev risken mer påtaglig.
Fick du en kod att ringa för att få besked ang könet på barnet du väntar?
Tack för ditt stöd. Jag intalar mig ständigt hur liten risken för missfall är, särskilt i relation till att den ju inte är 0 % bara för att jag skulle avstå provet men jag känner mig ändå nervös. Tror dock jag kan slappna av när jag väl fått det gjort. Har semester och skall mest ligga i sängen några dagar efter provet.
Jag skriver och berättar sedan!
Jag gjorde också mitt moderkaksprov igår. Skall berätta hur det var för er som har det framför er. Det var på KS och en kvinnlig specialistläkare gjorde det. Kände fullt förtroende för henne, det märktes att hon gjorde detta dag ut och dag in. Först gjorde hon ett UL och studerade hur barnet, livmodern och moderkakan låg. Allt såg normalt ut och jag hade moderkakan i framvägg. Det tog en bra stund och lite nervös kände jag mig.
När hon skulle sticka så blundade jag och öppnade inte ögonen förrän det var över, ca 45 sekunder senare. Det gjorde inte ont men det kändes konstigt när nålen gick igenom vävnaderna och särskilt när hon pumpade ut celler i en lång slang. Det var en sugande känsla. Det var inga problem att ligga still och ta det lugnt.
Efteråt studerade hon cellerna för att se att hon fått tillräckligt mycket vilket hon hade. Annars hade hon behövt sticka igen.
När jag reste mig högg det i vad jag antar är livmodern. Läkaren sade att det var livmodern som drog ihop sig. Jag åkte direkt hem och tog det lugnt hela dagen. Det gjorde ganska ont i magen emellanåt, som mensvärk och en ilande smärta. Dock inte så farligt att jag blev oroad.
Den största risken för missfall är att man får fostervattensläckage men nu har det gått över ett dygn så nu tror jag den risken är över. Annars är risken att man får en infektion men de var så noga med sterilisering så jag känner mig ganska lugn.
Besked kommer per post inom en dryg vecka. Då får man också besked om könet genom att ringa ett nummer. Jag tycker det är lite märkligt att få besked om kön i vecka 12-13 eftersom abortgränsen inte är passerad så tidigt. Vi är dock nyfikna och skall absolut ta reda på könet med en gång!
Roligt var att jag blev framflyttad några dagar så vecka 12 är över i morgon!
Lycka till ni som skall göra provet och för dig MallaMojs håller jag tummarna!
Jag gjorde provet endast för en allmän oro. Jag skulle gärna göra vilket prov som helst för att minimera risken att få ett skadat barn. Tyvärr är ju detta ett av de få prov som finns att göra. MKP föredrog jag framför FVP pga att man kan utföra det tidigare, mindre smärtfylld abort om det skulle vara så illa.
DET JAG SKREV OM KÖNSBESTÄMNING GÄLLDE INTE DIG!!!! Det var bara en allmän reflexion ang att jag inte innan visste att möjligheten rent hypotetisk då finns att välja kön på sitt barn vilket ju inte skall vara fallet i Sverige. Jag känner till din situation. Det är en väldig skillnad mot min "nyfikenhet". Ursäkta om du tog illa upp, det var så långt ifrån min mening som man kan komma!
Jo, det är värre att göra det frivilligt. Skulle något hända min bebis nu känns det som jag vållat det själv medan du ju var tvungen att ta risken. Jag känner dock så väldigt starkt att jag inte vill ha ett barn med kromosomskador. Dessutom blev jag gravid på första försöket och skulle det värsta hända så finns nog fler chanser. Sedan är ju risken så väldigt liten också det skall man inte glömma. Men, men det har varit ett vägande fram och tillbaka och det här var vad jag och maken kom överens om. Nu är det gjort och vi håller tummarna. Hoppas så på en flicka för dig.
Det gick riktigt, riktigt illa för Majamojs. Hon väntar en sjuk pojke som hon inte kan behålla. Hon berättar om detta i sin presentation.
För mig gick testet bra och jag väntar en flicka.