Jag har reagerat på hur det kommer sig att man får mer RESPEKT som gift än som förlovad eller sambo.

Har jag aldrig hört eller stött på.
Kanske beror på hur många i sin umgängeskrets som är gifta.

För människor som inte ingår i min personliga sfär. Vänners vänner, folk i allmänhet, speciellt människor med annan kulturell bakgrund, brukar jag säga "min man" om min sambo. i sverige är det ju likställt med sambo och äktenskap, så det är i stort sett samma. Jag använder omskrivningen för att kanske som du sa, få lite mer respekt. Tror inte att det är speciellt "rätt" men ibland orkar man inte gå in på de där frågorna om "varför gifter ni er inte?" Inte med "bekanta" iaf.

Är det så? Knäppt.
Ur juridisk synpunkt är det förståss bättre om ni är gifta då ni har barn. Men det är väl upp till er hur ni vill göra.

Har heller aldrig stött på det. Däremot känner jag mig gift. Vi är fortfarande förlovade endast av ekonomiska skäl. Vi har inte råd med det bröllop vi vill ha, så vi väntar lite. Förhoppningsvis blir det mitt enda bröllop så jag kan vänta.

MIN åsikt är att ett barn binder en samman mer än ett giftemål!!!

Och att det skulle vara mer legelt att skaffa barn bara för att man är gift är väl förlegat...
Äsch, vi träffades -93,förlovade oss-94  fick barn -95 å -98....gifte oss -03...

Och när någon frågade om vi inte skulle gifta oss svarade jag : Att det var uuunderbart att leva i synd!!!...................

Vi gifta oss för våran skull...ingen annans!!!

Familjen KALOW....min alles egen..

nu är jag gift men stör mig på att ingen tror att man är gift. I alla papper från min BM står det sambon följer med osv... hallå har samma efternamn har två efternamn en samma som min man, kan man inte koppla då att man e gift. Fick höra när jag skulle gifta mig "är ni inte lite unga för det, kommer ju inte hålla", jag var 23 år å vi hade varit tillsammans 5 år redan bott ihop osv... å är fortfarande gift barn på väg... Är det då bätrre att vänta med att gifta sig tills man e 30 å bara varit ihop i ett år? Men har bekankta som med får frågan om varför de inte gifter sig då de fått barn. Suck kan man inte bara få bestämma över sitt eget liv å sin egen familj.

Förlåt blev lite utanför ditt ämne med... var bara det som for upp i mitt huvud då jag läste ditt inlägg.

idagens läge har jag aldrig stött på det problemet.Tvärtom-jag gifte mig när jag var 24 och först nu 10 år senare börjar mina jämnåriga kompisar gifta sig efter att de har fått barn.
Jag har då erfarenhet av de flesta tycker att JAG var konstig som gifte mig tidigt

Så om en av oss går bort innan vi gifter oss är vår dotter illa ute eller den efterlevande av oss. Bäst att snabba oss!

Funderar på borgerlig vigsel. Kan man göra det utomlands på ambassad tro?

Den enda skillnaden jag egentligen har märkt mellan att vara ogift och gift är att det är mycket lättare att bli av med män som raggar. Det är bara att flasha ringen lite så är de borta innan man hinner blinka. Så finns det folk som reagerar och tycker att jag är ung för att vara gift men det är ganska fånigt eftersom jag inte är så himla ung.

Men jag kan tänka mig att det är skillnad när man har barn, att folk har andra förväntningar kanske. Tycker att det är dumt, man kan ju vara precis lika seriös ändå om inte mer. Att skaffa barn ihop är en ganska bra indikation på att man menar allvar med sin relation.

I min umgängeskrets är det nästan tvärtom ... Det är inte många som har gift sig, däremot är de flesta sambos. Diskussionen går snarare åt att man inte vill lägga pengarna på ett dyrt bröllop och att det inte betyder så mycket framför allt om man inte är religiös. Det är ett större åtagande att köpa hus och skaffa barn än att gifta sig i dagsläget. Man skriver samboavtal och testamente istället. Är det någon som gift sig lägger de alltid till att det mest är för att få det juridiska. Borgerligt naturligtvis och en fest/middag för de närmaste utan allt för mycket uppståndelse.

Skulle vi få för oss att gifta oss skulle mina vänner nog höja på ögonbrynen lite.