Särbo

Ja så är det ett nytt år..och jag och min f.d sambo har varit särbo i lite drygt en månad. Har haft en hel del problem med hans barn, mina bonusbarn ett tag och till slut beslutade vi oss för att separera innan allt slutar med att vi istället hatar varandra. Till en början var det jättebra. Vi dejtade varandra som innan vi blev sambos och det var som att va nyförälskade. Men vi bor inte på samma ort utan ett par mil från varandra och det tycker jag är lite jobbigt. Dessutom har vi bara träffats utan barnen hittills och jag saknar barnen jättemycket! Tror inte de vill träffa mig heller och det känns skitjobbigt. Jag undrar vad jag gjort dem. Jag vet att biomamman har påverkat dem en hel del och jag tycker det är så orättvist att jag ska behöva lida för det.

Fick träffa den äldste sonen i nyår och jag tyckte det var kul, men han verkade inte tycka det var fullt så roligt. Dessutom verkar det knappt som om vi fortfarande är tillsammans. Det finns inte ett spår av mig i lägenheten när jag kommer dit utan allt är som en singels lägenhet. Jag har kort på min särbo uppsatt och bild på honom i mobilen o.s.v. Kanske verkar fånigt men jag är känslig för såna saker..

Så just nu funderar jag på om det var värt det..? Känner mig jättedeppig och ledsen och fruktansvärt ensam!