Ni som är/va förlossningsrädda vilket sätt valde ni tillslut?

Min bättre hälft var otroligt förlossningsrädd inför dotterns födelse, men fick samtal, läste på en massa, vi gick profylaxkurser etc och hon kände själv ju längre graviditeten gick att det nog skulle bli en vaginal förlossning även om hon var otroligt rädd att spricka. Förlossningen gick jättefort, men hon fick knappt några bristningar alls och var i efterhand väldigt glad över all hjälp och stöttning innan men kände att et blev rätt som det blev.
Själv är jag nog normalt rädd för all sorts komplikationer och för smärtan, men känner inte att jag måste vara nån hjältinna och klara av det vaginalt om det drar ut på tiden eller skiter sig på nåt annat sätt och är verkligen inte främmande för snitt om det krävs. Tänker dock försöka som vanligt, bara ungen ville komma ut nån gång! (BF +8 idag)