I det fall där snitt är bäst för mor & barn, ska hon ändå få välja vaginal förl?

Men att välja kejsarsnitt är väl inget sämre alternativ? När jag fick mitt snitt beviljat av överläkaren på kvinnokliniken så sa hon att det inte var medicinskt bättre på nåt sätt att föda vaginalt.
Så jag förstår inte riktigt frågan...

Adrenalin- och endorfinkicken som bebisen får under en vaginal förlossning är väldigt bra för bebisen. Samma sak detta att vattnet i lungorna pressas ut under den vaginala förlossningen. Snittade barn har ofta besvär med vätska kvar i lungorna, de är slöare och har svårare att komma igång. De får en kämpigare start helt enkelt.

För mammans del är det också mycket sämre och större risker.

Fast de läkare jag träffat före, under och efter mina snitt har alla dagt att snitt egentligen är det säkraste för barnet om man i beräkningen tar med allt som kan hända under en vaginal förlossning, såsom syrebrist, barnet kan fastna osv. De har mycket större kontroll under ett snitt. För mamman är det dock en något förhöjd risk med ett snitt. Något.

Mycket intressant vinkling! Håller med dig helt, jag längtar efter min nästa förlossning, sååå himla häftigt! Hoppas jag fixar det utan bedövning denna gång, skulle vilja slippa drogerna, om det inte tar för lång tid.

Haha, varför skulle jag tro mer på dig än på en överläkare?

Att kejsarsnitt är så mycket sämre än vaginalt är ju inte läkarna överens om. Så vad menas med bättre? Är det på samma sätt som bröstmjölk generellt är bättre än ersättning? I så fall så ser jag inte varför du inte skulle få välja att föda vaginalt i alla fall.

Jag förstår på sätt och vis din fråga, men håller inte riktigt med. Vid sk riskförlossningar som sätesförlossning, tvillingförlossning etc så får ju mamman faktiskt välja om hon vill försöka föda vaginalt först. Sätesförlossning medför ju faktiskt ganska stora risker både för mamma och barn och på många håll i landet rekommenderar man alltid snitt om man ej lyckas vända barnet. Men det är ingen som tvingas bli snittad pga detta.
Om mamman haft en allvarligt bristning grad 3-4 rekommenderas också snitt ibland beroende på hur bra skadan läkt samt besvär men fortfarande så står det helt fritt att föda vaginalt om man vill.

De gånger när snitt är påtvingade är ju när det helt enkelt inte finns några andra alternativ. Antingen snittar de ut barnet eller så dör barnet/mamman. Tex om barnets hjärtljud försvinner eller om det ligger i tvärläge, har föreliggande moderkaka. Och nej vid dessa tillfällen kan man ju inte låta mamman välja om hon hellre vill riskera sitt och barnets liv än att snittas. Men jag har svårt att tro att någon skulle välja det också.

Instämmer till fullo. Överläkaren på kk snittade mig sist. "Det var nog tur att detta blev ett snitt, det hade kunnat sluta hur som helst om vi inte avbrutit innan utdrivningsskedet" var hennes kommentar när 5-kilosklumpen plockades ut

Njae, det tycker jag nog inte. Självmord är ju tillåtet, men om man avsiktligt riskerar sitt barns liv genom att vägra kejsarsnitt när det verkligen behövs så är det ju nästan mord, eller åtminstone vållande till annans död. Det är ju inte ok. Men å andra sidan ska man ju ha rätt att bestämma över sin egen kropp och så länge barnet ligger där så är det ju svårt...

I de fall där det står mellan ett snitt och vaginal förlossning p.g.a. risker för mor och barn så är ju riskerna långt större än i de fall där det rör sig om en kvinna som p.g.a. rädsla vill få ett planerat snitt.
Så mitt svar är nej är det så att det finns stora risker för endera mor eller barn med en vaginalförlossning så ska man inte (och har inte heller) möjligheten att välja.
Just därför att det är en stor risk att barnet/modern dör.

I det omvända fallet där det handlar om en kvinna som p.g.a. t.ex förlossningsrädsla vill ha snitt så tycker jag att det ska finnas en möjlighet att lösa det. Riskerna går inte att jämföra mellan de här två exemplen.