Vill gjärna ha positiva berättelser om eran förlossning, dom som har gått bra. Jag är så fruktansvärt rädd för förlossningen som kommer snart! och det är många som skriver här på FL om att dom har haft en jobbig förlossning. Och istället för att inte läsa om dom hämska förlossningarna så gör jag det endå. Kram!
Jag blev paff då 2an kom ut. Så mkt snabbare, enklare och lättare än med 1an.
Kolla min blogg här på fl. Min superpositiva förlossningsberättelse är där 
jag hade en jätte bra förlossning tycker jag =)
Värkarna kom igång av sig själva och allt gick framåt.
När BM kollade hur öppen jag var så var det dags att få bebis =)
Förlossningsberättelse finns på bloggen
vi är ju gjorda för att föda barn
kraam
Har haft två bra och okomlicerade förlossningar utan smärtlindring, om du vill läsa finns dom i min blogg.
Jag blir avis när jag ser någon gravid, tyckte förlossningen var den häftigaste upplevelsen i mitt liv. Att det gör ont har du nog förstått men det spelar ingen roll, det är så underbart! Förstå hur tuff kroppen är som gör allt detta. Jag fårr pirr i magen av att tänka på det, så häftigt!
Ska säga också att jag inte använde någon bedövning, låter kanske som jag måste varit totalt nerdrogad :)
Lycka till! Det går nog galant ska du se!
vill bara inflika att jag kände inte alls nåt obehag när huvudet skulle ut, kände inget alls annat än magen som krystade, och jag som hjälpte så mycket jag kunde.
så kan det också vara...
jag krystade i 15 minuter, då hade jag just ropat 'KEJSARSNITT, nu orkar jag inget mer', BM sa 'men nu är det ju snart klart...'. och jag helt rasande 'vaddå snart,vad betyder det, EN värk eller?!!'. 'Ja, det är ju upp till dig....', svarade hon helt lugnt. What? Kan jag bli färdig på EN värk? Då kom superkrafterna fram kan jag bara lova. Tre värkar tog det, och sen skulle där pausas lite för att huden skulle hinna med, och så sista skjutsen, så fyra i allt.
hej oroa dig inte. en förlossning har många genom gått och många gör om det. Jag kan själv berätta om när jag fick min dotter den 26 jan 08. Min man fick tvinga mig att åka in på BB när jag hade 1-3min mellan verkarna. Äh sa jag det måste ju kännas mer.
Nej nu åker vi sa han. Ja ja tänkte jag och gick runt och packade det sissta och borstade tänderna.
Halv åtta var jag inne på bb. fick veta att jag var öppen 4cm så det var bara för min man att hämta väskorna i bilen. trode ju aldrig att det var dags. Så jag blev kvar. Jag ville efter en timme gå på toa visst sa de på bb. så de går i väg. när jag sitter på toa så hör jag vart är Frida. hon sitter på toa redan. då hade de gått i väg för att hämta en sån där gå grej som man kan hänga sig fast i ståendes och ha som gå hjälp. de behöde ju inte jag. inga problem som helst att gå runt och pyssla på tyckte jag fast verkarna kom titsom tätt. hade bara tensen på magen och ryggen som lindring för att spara på krafterna.
senare så fick jag lite varma påsar på ryggslutet och personalen masserade mig.
efter nån timma så var det dags för att krysta. här så kommer det jag tyckte var jobbigast. lilltjejen kickade antagligen på min magsäck och därför så spydde jag så fort det var dags att krysta. eftersom jag spydde och det störde min konsentartion på att krysta så fick jag hjälp genom att de klämde på min mage samtidigt som jag hade värkar.
01,57 så kom vår AnneMona ut 54cmlång och 3890gr en rejält tjej. och det enda jag tyckte var jobbigt med förlossningen var att jag spydde.
efter att de på bb gjort allt de gör efter förlossningen så då klev jag upp och gick från förlossningsavdelningen till BB med min nya familj.
ta det bara lungt lyssna på din kropp och bb personalen hjälper dig också.
Jag bearbetade min rädsla med att titta på förlossningsfilmer på nätet (finns på amerikanska sajter) och ALLA som födde log så fort barnet kommit ut. Då är smärtan borta och ersätts av (det var värt det-känslan) och så klart är man öm och kan inte sitta ordentligt på några dagar.
Min första förlossning var inte så kul, jag var så ung och oförberedd och inte fanns det internet att sitta och kika runt i heller... Var inte alls förberädd på smärtan och tog fel bedövningar och kunde inte slappna av mellan värkarna, så jag skakade som ett asplöv och alla bm höll sig borta från rummet så mycket det gick 
et var då det, 1992.
Andra förlossningen.. jag vet ju att varje värk för barnet närmare en förlossning. Fick epidudral som tog perfekt och lustgasen är ju en välsignelse 
Det gjorde ont som FAN, men jag var så förberedd och förväntansfull och VISSTE att om några timmar är barnet här hos oss.
Jag var ute i korridoren och gick en sväng för att få igång värkarna och träffade då på en nyföding som var SÅ SÖT, det gav mig extra kraft och motivation
Jag är nu gravid med nr 3 och denna gången känner jag ingen skräck inför förlossningen, det rä ju värt det
Lycka till och hoppas du hittar ditt sätt att bearbeta din rädsla
Min sambo villa absolut INTE titta på förlossningsfilmer med mig *haha* men på förlossningen var han en klippa.
har idag passerat bf och längtar verkligen till förlossningen. Första förlossningen gick så smidigt, så jag är inte det minsta orolig denna gången.
Jag blev otroligt förvånad att det inte gjorde så ont att föda barn för 4 månader sedan, inte så ont som jag hade trott i alla fall. Öppningsskedet fram till kanske 8 cm var peace of cake, skulle verkligen klarat det i kassan på Konsum (skämtar inte). Sen gjorde det lite ont men inte på långa vägar vad jag hade trott att det skulle göra. Frågade BM mellan krystvärkarna, "det måste vara långt kvar för det här är ju helt överkomligt". "Näe det är inte långt kvar" sa BM och plötsligt flög bebisen ut.
Jag är en helt vanlig person som precis som dig var orolig inför förlossningen. Nu i efterhand är händelsen ett väldigt fint och inte särskilt smärtsamt minne för mig och min sambo. Det gjorde helt enkelt inte så himla ont! Alla upplever smärta olika men jag är i alla fall säker på en sak; kvinnor som fött barn ääälllssskar i regel att skrämma upp kvinnor som inte fött barn med kommentarer som "du kommer att döööööö så ont gör det". Skitsnack enligt mig!
Stort lycka till!