Är detta etiskt rätt?

iolanthe skrev 2009-01-23 12:27:21 följande:

Men det är ju som sagt en påhittad historia.
Vad är så etiskt korrekt med att bara stå och se på när ens barn dör?

iolanthe skrev 2009-01-23 18:25:53 följande:

Om man inte KAN göra något finns inget etiskt dilemma. Det är när man inte VILL göra det av etiska skäl jag funderar över etiken.

Ett barn kan väl älskas för sin egen skull även om det hjälp till att rädda sin bror eller syster?
För mig är det en enorm skillnad på att "specialdesigna" ett barn av den här anledningen eller för att man vill ha en flicka med blå ögon. De två bör inte ens jämföras enligt mig.

smoothiz skrev 2009-01-23 18:58:17 följande:

Vad får dig att tro att vi glömmer det? Jag glömmer inte bort det. Varför skulle man inte kunna ta till vara på barnets känslor bara för att man tar blodstamceller från navelsträngen?

iolanthe skrev 2009-01-23 20:08:59 följande:

Förhoppningsvis lägger man fram saken liten annorlunda för barnet. Inte tusan säger man att du kom till enbart för att rädda livet på din bror. Man har tid att förbereda sig inför den dagen barnet är stort nog att förstå och man får väl ta hjälp av psykologer för att få klarhet i hur man bäst hanterar situationen.

logg81 skrev 2009-01-23 20:12:10 följande:

Hade min bror behövt benmärg, njure eller halva min lever hade han fått det. Jag hade inte tvekat en sekund.
Jag förstår heller inte varför de inte skulle älska sin dotter lika mycket.

smoothiz skrev 2009-01-23 20:26:34 följande:

Vad nästa steg blir är inte skrivet i sten. Om det blir aktuellt med bemärgsdonation kanske flickan är stor nog att besluta det själv. Kanske har metoderna förfinats ännu mer, kanske väljer man att avstå.

Jag ser det så här. Om de inte hade gjort något alls hade deras pojke gått bort. När ett barn dör väljer många föräldrar att skaffa barn på nytt. Varför inte skaffa ett barn innan döden är ett faktum och göra ett försök att rädda livet på sitt barn?

iolanthe skrev 2009-01-24 11:42:02 följande:
[citat]
"Det skräddarsydda syskonet måste, förstås, ha samma föräldrar som det syskon hon eller han ska hjälpa. ? Ja, och det är inte lätt ska jag säga ? att vara så kedjad till varandra. Att veta att jag behöver dig som jag faktiskt inte tycker om just nu, säger Helena." Såhär står det i artikeln, och precis som nån skrev innan är jag nyfiken på vem mamman syftar på. Vem är det som hon är beroende av men inte tycker om just?
[/citat

Här kan du se familjen.

www.familjeliv.se/Forum-5-74/m40575783-3.html?www.tv4.se/1.283438&renderingdepartment=2.4032

Blev tokigt. Nytt försök

www.tv4.se/1.283438&renderin...

Den boken har kommit upp ett flertal gånger i den här diskussionen och jag tycker den är ett uselt motargument. Detta vågar jag säga utan att ha läst den.
Här i Sverige är man väldigt mån om donatorerna. Man genomgår en omfattande psykisk så väl som fysisk undersökning innan man får lov att donera (som levande donator). Det är ALLTID läkarna som bestämmer om transplantationen skall genomföras och deras beslut är inte öppet för diskussion.
Jag har mycket svårt att tro att de skulle genomföra upprepade benmärgstransplantationer om de inte verkar ha effekt eller om påverkan blir för stor för det friska barnet.

Avslutningsvis i frågan om njuren som boken handlar om. Varför kan inte någon annan donera sin njure? Organtransplantation är inte på långa vägar lika känsligt som benmärg.

iolanthe skrev 2009-01-24 11:39:23 följande:

Det finns ingen anledning att ta en njure från ett barn. Det går lika bra med en njure från en vuxen och det räcker att man har samma blodgrupp. Lever doneras också från en vuxen. Det är väldigt hårda regler för att få donera i Sverige så jag skulle bli förvånad om det ens är tillåtet att ta en njure från en 5- åring här, eftersom det inte finns någon anledning.

Mitt inlägg var egentligen inte riktat till dig personligen. Jag tycker bara att om man skall ha den här diskussionen bör man beakta hur det går till i verkligheten och inte bara diskutera utifrån olika skräckscenarion. Självklart är det inte moraliskt försvarbart att använda ett oskyldigt barn som ett reservdelslager, men jag känner mig ganska säker på att det inte ens är möjligt i vårt land.