Efter kejsarsnitt

Jag var på benen ganska snabbt efter mitt snitt, samma eftermiddag. Men ont gjorde det, åt Citodon nån vecka. Största problemen var in och ut ur bilen och upp och ner i sängen. Fick ha kvar mammatrosorna länge för det gjorde ont när de vanliga trosorna skar in mot ärret. Det sträckte och drog nästan hela första året i ärret, särskilt när dottern stod på min mage

Men några andra biverkningar av mitt snitt har jag inte fått. Man riskerar ju inte att spricka eller få inkontinensbesvär efter ett snitt. Det man riskerar är ju t ex att det blir en infektion i såret, men den risken finns ju alltid.

Och grattis till graviditeten förstås

Och vad har din väninna för egna erfarenheter av snitt?! Hur kan man få skador av ett snitt? Däremot tar det oftast längre tid att bli återställd efter ett snitt, det är ju en ganska stor bukoperation (men till skillnad från andra operationer blir man vanligen inte sjukskriven!).

Man är inte värdelös om man föder med snitt, ibland har man inget val. Jag skulle t ex gärna ha fött på vanligt sätt men omständigheterna gjorde att det var omöjligt. I så fall hade nog båda strukit med. Men jag sörjer den vaginala förlossning jag aldrig fick. Hoppas jag kan föda vaginalt nu, men det är mkt som talar mot det tyvärr...

Astrud - det är min största sorg också, att det inte gick att föda vaginalt. Jag fick inte ens känna värkar... Moderkakan började släppa och det blev akutsnitt. Jag var vaken men hörde bara ett skrik innan h*n bars bort. Jag låg länge och väntade innan sambon kom och talade om att det blivit en flicka. Sen kom de in med henne i kuvös men jag fick bara en hastig skymt av henne. Sen tog det 12 timmar innan jag fick se/hålla henne första gången

Är livrädd att samma sak ska hända nu. Vill gärna ha upp mina barn på bröstet eller åtminstone få en skymt av dom när de är födda. Att de hade lyft upp dottern några sekunder över skynket hade räckt för mig, men nu fick jag inte ens det...