Nån som mig med generaliserad ångest, dödsångest och svår hypokondri del 2

Hej Anna! Här är en till Anna med GAD och svår hypokondri. Kikade i din pres och såg att vi är nästan lika gamla också. Skulle gärna skriva med dig (och andra som känner igen sig!) så vi kan stötta och peppa varandra!

Lite kort om mig då:

Har lidit av vad jag i efterhand fattat var ångest i stort sett sen lekis då jag utvecklade svår spyfobi som höll i sig i flera år. I högstadiet utvecklade jag den maniska skräck för cancer som håller i sig än idag. Jag tvingade min mamma att ta mig till gyn för ultraljud när jag var tretton eftersom jag var övertygad om att jag hade cancer.

I somras (är nu 24) hade jag mitt andra riktigt stora breakdown. Jag blev totalt övertygad om att jag hade hjärntumör. Hade en helt omänsklig dödsångest och låg i soffan insvept i en filt och skrek åt min mamma (kunde inte bo själv då) att hon skulle köra mig till akuten. När jag tillslut kom till akuten blev jag remitterad till psyk och har sen dess gått på behandling och medicin (sertralin).

Det senaste halvåret har mina cancerformer avlöst varandra med hjärntumör som återkommande favorit. jag har haft bröstcancer, skeltettcancer, leukemi, lymfom, cancer i ögonhålan och munhålan och jag vet inte var!

Just nu känner jag dock att det går åt rätt håll och det är underbart att se ljuset i slutet av tunneln även om jag fortfarande har ständiga orosmoment (just nu lymfom).

Ja det här blev långt, hoppas ni orkade er igenom :)

Hoppas som sagt att dela erfarenheter med andra som varit i eller är i detta helvete.

Och till sist: stay away from google! ;)

/Anna

Hej igen!

Jag äter ju också sertralin, och jag håller med om att biverkningarna var för jävliga!! men sen blev det en enorm skillnad enligt mig..Är livrädd för att sluta medicinera nu för jag ORKAR inte ha det som i somras (min värsta period)

Vad gäller sömnen fick jag i somras sömnmedel, men dem har jag inte vågat ta sen jag vaknande ryckandes och trodde att jag hade ett ep-anfall (ep-anfall= hjärntumör :O )

HemligaMamman, jag känner också att jag mår betydligtt sämre innan mens, samtidigt känner jag som du, att det är en välsignelse när man känner att den är på g, för annars nojjar jag ju över cancer, graviditet osv...
Hudcancer hade jag med i veckan! Annars är det ju lymfom som känns mest aktuellt för mig just nu då jag tycker mig vara bucklig bakom öronen. Vågar dock inte känna efter, utan ska låta min doktor göra det när jag har tid andra april *ryser*

Hoppas att du, HemligaMamman haft en bättre dag idag och en stor kram till alla systrar (och bröder) som kämpar mot ångest!

/Anna

Hej tjejer! Vet inte var vår andra tråd tog vägen?
Länge sen jag var inne här.
Ska läsa ikapp och återkommer, men hoppas att alla har läget under kontroll ;)