Jag tror att du har rätt i att patienter och anhöriga ibland tar ut sin frustration över att det finns medicinska och lagliga gränser, på läkaren.
Många andra saker, t.ex. bristande tid kan läkaren också få "skit" för, trots att hon/han kanske har svårt att styra över det.
Men: när jag går till en läkare så känner jag mig extra trygg när jag märker att hon/han
... LYSSNAR på vad jag säger, kanske ven läser lite mellan raderna och ställer följdfrågor.
... verkligen bryr sig om att försöka hitta en lösning på mitt problem, snarare än att bara "tysta mig för stunden"
... respekterar tystnadsplikten, naturligtvis ok att "bryta" efter mitt godkännande
... inte kör med fula metoder som att t.ex. inte bevilja vissa provtagningar förrän man har "listat sig" hos henne/honom.
... inser att det som är vardag för henne/honom inte är det för mig som patient, jag ska inte behöva känna mig besvärlig för att jag är rädd eller har ont vid en undersökning
Det finns nog mer, men det var mina spontana tankar.