• Anonym

    är det normalt att jag känner såhär? eller är jag en dålig människa??

    Usch... när vi förlorade våran bebis så kändes det som att jag inte skulle överleva en enda dag. Alla var så hemskt.

    Men nu några månader efter, känner jag ingenting! När jag ser bilder på henne så känns det inte som min dotter, det känns heller aldrig som hon hänt mig..

    Det är fruktansvärt hemskt att känna såhär!!! Varför kan inte jag få älska mitt barn??!!!

  • Svar på tråden är det normalt att jag känner såhär? eller är jag en dålig människa??
  • Anonym (Josse)

    Tror det är en del av ditt sorgarbete som får dig att känna så. Må inte dåligt över det, kommer du in i någon "ledsen-period" senare är det inte heller så konstigt. Kanke behöver ta några månader till innan du kan känna att det har hänt dig och att hon ar din lilla dotter...

    Tror din hjärna vill skydda dig från sorgen.

    Hoppas du ska må bättre snart TS

  • Anonym

    ja, så kanske det är. Det är bara så frustrerande.

  • Anonym

    Det är nog bara en reaktion för att skydda dig. Går du och får nån hjälp?

  • Anonym

    nej, vi var bara och pratade med kuatorn en gång men då pratade vi knappt on henne utan hon bara hjälpte till med alla papper och sådant.. Kändes inte bra att gå dit en gång till

    Men kanske att jag hade behövt?

  • Anonym

    Ja du kanske behöver det. Jag tror att de flesta behöver det. Du kan få kontakt med någon genom din läkare/vc eller så söker du upp någon själv. Kan vara skönt att få lite guidning efter en förlust och sorg.

  • Änglamamma 82

    Har känt såhär i perioder... Det har verkligen känts som att det aldrig har hänt... Kan rekommendera att gå till kurator. Det är snart 6 månader sedan jag förlorade min son och jag har fortfarande regelbunden kontakt med min kurator. Det är viktigt att hitta en kurator som man trivs med, så är du inte nöjd, byt!

    Många kramar till dig

  • Pingue

    Hej!
    du är ingen dålig människa, tro aldig det...
    men du ska nog som flera andra skriver här att du bör försköa få hjälp, att få någon att prata med. Jag gick ett helt år efter att jag förlorat mitt första barn. Det var så skönt att få gå till någon som bara finns där för mig just då!!!
    ge det en chans!
    Tids nog kommer du att känna igen, tro mig..när du minst anar det men du måste också tillåte dig att känna sorg och inte stänga av...
    lycka till med livet... livet är tufft ibland men vi som som precis som du förlorat barn kommer starka ur det... ävenom det inte känns så när man är mitt uppi den värsta sorgen.
    kramkram

Svar på tråden är det normalt att jag känner såhär? eller är jag en dålig människa??