Hej!
Själv är jag 26 år nu och har levt i förnekelse i hela mitt liv. Nu när jag väl "kommit på" att jag är bisexuell så är det som att hela mitt liv passerar i revy för mig och jag ser saker som jag tidigare förnekat.
Jag är jätteglad för att jag äntligen insett hur jag är och hur jag vill leva. Hur kändes det för er?
Hej.
Det här är något jag går runt och funderar på dagligen. Jag vet inte vad jag är längre. Jag attraheras ju av män men samtidigt är det kvinnor jag tänker på i sexsammanhang. Har aldrig testat något mer än att kyssas och det känns som att det är det som gör att jag inte riktigt vet vad jag känner.. Är väldigt osäker på hela mig för tillfället...
Är nog samtidigt rädd för vad mina vänner ska tycka. Har nämnt det någon gång för en tidigare pojkvän och killen jag hänger med nu men skämtat bort det när dom verkligen har velat veta hur jag känner. Vågar nog inte riktigt stå upp för det än..
Hur vet man?
Jag har varit i samma situation i tio år ungefär. Hånglat med tjejer och drömt om dem när jag har sex....och många gånger inbillat mig att det bara är fantasier. Nu, har jag träffat en tjej, äntligen, och det är helt underbart! Trodde aldrig att en tjej kunde göra mig så kåt(ursäkta uttrycket) och min kille kan verkligen inte göra mig så pirrig i kroppen som hon gör. Jag har nu gått ut på riktigt för mina vänner och mina föräldrar. Det trodde jag aldrig att jag skulle göra! Men det känns verkligen rätt! Nu vet jag att jag verkligen är bisexuell och att det inte bara är fantasier. Se det som något positivt! Du blir kär i en person, inte ett kön! Och det är fint!!! Lycka till!!!
Jag har funderat i många år från och till på min egen läggning och nu äntligen har jag kommit på att jag tillhör kategorin bisexuell "light". Dvs jag attraheras och tänder på kvinnor och har dom gärna i sängen, men jag skulle inte vilja leva tillsammans med en kvinna. För mig är det två helt olika saker och för mig går detta inte ihop. Och det har ingenting med förbud, tabun eller fördomar att göra. Det är helt enkelt så jag känner och det är helt okej att tycka och känna så.
När jag kom fram till detta lyftes en sten från mitt hjärta eftersom jag alltid gått på myten att är man bisexuell ska man hitta en flickvän, flytta ihop och leva lyckliga alla dagar... Men det är inte jag. Jag funkar inte så.
Och nu har jag kommit fram till att det är helt okej att "bara" vilja ha en sexuell relation utan att skämmas.
Jag är gift med en man och har barn men vill gärna träffa en kvinna/tjej för trevliga stunder tillsammans.
mjo, har väl vetat det länge, men inte tänkt på det..för blev hela tiden kär i killar...konstaterade att jag va bi när jag va 15år, men hade ännu inte varit kär i nån tjej.
just nu så har jag haft ett 7årigt förhållande med en kille...så känns lixom inte som att det spelar nån roll att jag är bi, de flesta av mina vänner vet inte,..inte min familj heller...det ärlixom inte relevant att berätta eftersom jag ändå lever med min sambo och har inga planer på att lämna han, varken för en tjej eller kille.
dock har jag hemliga fantasier om en av mina tjej kompisar, även den första tjej som fick veta att jag är bi...
dock är min sambo öppen med att jag får ha sex med tjejer även utan honom...dock vill jag bara ha han just nu.
det var väl allmänt förvirrande just då som tonåring..men eftersom jag varken hade pojk ellre flickvän så kvittade det att jag va bi lixom...sen kom det så att det va just killar som va intresserade av mig, så det fick väl bli killar just då av bekvämlighet eller vad man ska säga.
men nu som "vuxen" så längtar jag..dock har inte mina tjejkompisar nåt emot att hångla lite på fyllan..även de få som vet att jag är bi..så det jämnar väl ut sig lite *ler*
Jag var jättekär i min bästa kompis när vi var 6 år och sedan blev jag förälskad i en kille när jag gick i mellanstadiet och tänkte inte särskilt mycket på tjejer. Jag och kompisen slutade umgås så mycket (hon var en populär tjej i skolan och jag var nördig) och fick andra vänner.
Sedan en gång efter idrotten i högstadiet (vi gick i samma klass) så var det bara hon och jag kvar i omklädningsrummet, vi stod i duschen. Hon frågade mej om jag kunde kolla om hennes mascara hade runnit och eftersom jag då var supernärsynt så gick jag jättenära för att titta. När vi stod så nära så mindes jag allt vi hade gjort när vi var små (kyssts, gnidit på varandra utan kläder etc) och hon verkade också minnas det så det blev väldigt spänd sexuell stämning. Tror det var efter det som jag började tänka på mej själv som bisexuell. Blev också förälskad i en annan tjej ett tag efteråt.
jag har nog alltid tittat på både tjejer och killar. Första personen jag kysste var en tjejkompis. men att jag var bi-sexuell grubblade jag en del kring mellan jag var kanske 16-18, sen accepterade jag det hela bara. problemet för mig var snarare att försöka definiera mig själv. Sedan struntade jag i det och insåg att jag gillar vissa personer och deras kön är av mndre betydelse för mig helt enkelt. Jag trivs med det också.
jag har alltid vetat att jag varigt bi. jag hade sex med tjej polare innan jag hade det med en kille. men jag skulle aldrig kunna leva ihop med en tjej.
Jag blev kär i min klasskompis på gymnasiet. Innan dess hade jag anat men förträngt det.
Anonym (Bi-Light) skrev 2009-02-16 10:45:54 följande:
Jag förlorade oskulden med min bästa kompis (tjej) och vi hade ett intensivt sexuellt förhållande under flera år av tonåren .Vi hade sex i princip jämt och jag undrar än idag hur vi undgick att bli upptäckta.nåja efter hand skaffade vi pojkvänner och jag är gift med en man idag och föredrar män och blir bara förälskad i män,,men är fortfarande även sexuellt attraherad av kvinnor.
Bi-extra-light kan man kanske beskriva mig. Jag attraheras ej av killar, men har haft sexuella aktiviteter med samma kön. Med andra ord inga kyssar och smek, men sug och knull.