VI från Linköping Del 3!!!!

Vad kul
Vilken tid?

Nån mer som vill komma?

Nu har jag äntligen skaffat facebook oxå Lillisen hjälpte mig igår

Förskola om du vill ha kommunalt, enskild förskola om du vill ha privat o familjedaghem om du vill ha dagmamma.

Fast jag kan förstå på ett sätt, Leo har gått på dagis sen han var 13 månader. Då jag började söka jobb. Det var självklart för oss att han skulle gå kvar sina 15 timmar i veckan när Vincent föddes, för det hade faktiskt varit taskigt mot honom att inte låta honom gå dit, speciellt i början när man har en liten bebis som inte klarar sig nånting alls. Leo älskar sitt dagis. O det märks på honom de dagarna han är hemma från dagis, att han saknar det trots att han tycker om att vara hemma oxå o vi hittar på saker hela tiden när han är hemma.
Men jag har aldrig varit trött på honom så att jag tyckt det varit skönt när han gått till dagis, för jag vill ju ha honom hemma oxå såklart. Men för hans skull så är det bra att han får gå o leka med jämngamla barn o inte bara vara hemma med mig o Vincent.
För här på våran gård finns inte en kotte att leka med före kl 15.

Men hade han inte gått alls på dagis när Vincent föddes, då hade det varit annorlunda, då hade han inte vetat vad dagis var o då hade vi inte satt honom på dagis bara för att..

Det var kanske jag som tolkade dinans inlägg fel. Jag tolkade det som att hon var trött på att Molly kanske längtar till dagis för att få springa av sig med kompisarna där, men att hon var tvungen att vara hemma nu.

Fast ni andra verkar tolka det som att hon är trött på Molly.
I så fall så håller jag inte med henne, för inte ska man bli trött på sina barn. O som sagt, så blir det inte lättare eller lugnare med fler än 1 barn.
Jag blir aldrig trött på mina barn, jag älskar att vara hemma med dem! Det jag däremot kan vara trött på ibland är saker runt omkring, som att man inte får sova ordentligt o så ibland.

Välkommen tillbaka

Självklart är det bästa om man kan vara hemma med sina barn så länge som möjligt.
Hade vi haft råd så hade jag varit hemma mamma tills barnen började skolan.
Men Leo var tvungen att börja när han var 13 månader, våra dagar var slut då o eftersom jag var arbetslös o sambon hade ett jobb där han inte tjänade så himla bra så var Leo tvungen att börja då eftersom jag inskriven på af.
Nu har jag bättre mammapeng o sambon tjänar en jäkla massa mer än vad han gjorde då så vi har kunnat spara på dagarna en del så därför kan jag vara hemma till augusti med Vincent.

Ja, alla är ju olika. Fast vi hade aldrig klarat oss.. Nu har vi haft sån tur att Leo älskat dagis sen första stund, det har varit en gång under de här tre åren som han gått på dagis, som han var lite ledsen, men det gick över så fort jag hade gått.
Nu har ju vi haft "tur" eller vad man ska säga, att jag varit arbetslös nästan hela tiden (förutom sommarjobbat), så Leo har aldrig behövt gå långa dagar utan det har alltid varit 15 timmar i veckan. När jag sommarjobbade så gick han som mest 5 timmar på dagen då med. För det är ju verkligen inte kul när barnen måste vara på dagis från morgon till kväll. Det kommer våra barn aldrig att vara för när jag får ett jobb så kommer jag att jobba allra mest 75%, helst 50%.

Vincent är sån nu, han har ju varit med o lämnat o hämtat Leo sen han föddes o det syns så väl på honom nu att han vill in o leka han med
Så jag tror att det är lättare med andra barnet, att skola in alltså, om det stora barnet gått på dagis vill säga. För då har ju de varit med hela tiden o sett hur det går till.

Jag tror dock att det är bra för barnen att vara hemma med sina föräldrar, om man inte måste sätta dem i dagis. Jag skulle aldrig ha satt Leo på dagis när Vincent föddes, om han inte hade gått på dagis innan.
Om världen såg annorlunda ut så alla hade råd att vara hemma länge med sina barn, så hade det funnits mera barn att leka med. Då hade det varit roligare för barnen oxå. Som det är nu på våran gård så går alla barn på dagis o är hemma vid 15 tiden.
Leo som nu är så stor så han får vara ute själv o leka, tycker ju att det är jättetrist att det inte finns några andra barn hemma.

Ja, det gjorde jag oxå ibörjan när jag lämnade Leo på dagis. Gick hem o grinade o kunde inte göra ett dugg på de 5 timmarna han var där för jag längtade så mycket efter honom. Men det släpper sen. Fast det är klart att jag fortfarande vill ha honom hemma, men det känns inte lika jobbigt längre.

Jobbigare o jobbigare vet jag inte om det kanske blir med flera barn. Jag tycker att vi alla här inne klarar av att vara bra mammor till våra barn så så kan man ju inte heller säga. Jag sätter mina barn i första hand oxå fast jag "bara" har två.