VI från Linköping Del 3!!!!

Nje där håller ja inte med, det är INTE självklart första gången Ja träffa Tedde så undra ja va fan han va för typ/tönt Vi har gemensama vänner så han viste vem ja va å kom fram å sa hej Linda å ja va full å gla å inte ett dugg intresserad Kärlek kan växa fram!

Min man är en gubbe hela 14 år äldre än mig men mentalt är vi lika gamla, eller ja typ. Å visst har tanken slagit mig att han kommer bli gammal tidigare än mig, men så behöver det ju faktist inte bli. min farmor är bra mycket äldre än min mormor trots att farmor är 10 år yngre i åldern...Men sen är han ju Grek me å dom håller sig unga länge

Patrik har världens ångest för att han fyller 30 nästa söndag Har börjat leta gråa hårstrån osv... HAHAHAHA!Jag har ju iaf ett halvår kvar

Skumt!Jag såg att jag skrivit en bokstav fel så jag skickade ett nytt... Borde ha kommit nu!Jag har ingen ångest alls. Man är inte äldre än vad man gör sig och jag har skaffat två underbara barn till den här världen, har en fantastisk man och är snart klar med min utbildning så jag tycker att jag är redo att fylla 30!

Vill du ge oss nåt tips kanske, vi som inte har det lika lätt

jag kommer gilla att fylla 30, säger som jenny, har 2 underbara barn då, ett jobb jag trivs med, en bra man o pappa till mina barn så det känns okej att bli "gammal".. fast har ju nästan 3 år på mig att ångra mig så..

Becka: Tåget går kl 10.00 för oss på onsdag så vi kan inte ses då.

oj vad ni har skrivit idag Såg att det disskuterats ålder... jag var 19 när jag blev gravid och 20 när dottern föddes. Då kände jag mig inte alls särskilt ung. Kanske för att typ alla i min släkt fått barn nån gång runt 20-25, så för mig känns det nästan mer "konstigt" att se 35-åringar gravida Men nu när jag ser andra 19-åringar tycker jag dom är så små och inte alls redo att bli föräldrar, trots att jag själv bara är 23.... Så har börjat förstå varför folk reagerade så starkt när jag var gravid med Nellie! Framför allt när dom insåg att hon faktiskt var ett planerat och efterlängtat barn. Tror många tar förgivet att alla barn med unga föräldrar är "hoppsan-barn".Nu när jag är gravid igen är det inte alls samma reaktioner från släkt och vänner utan alla är mycket mer positiva!

Leos och Vincents mamma skrev 2009-04-20 22:00:03 följande: Minns så väl pappas reaktion när jag berättade första gången.Han stirrade på mig med en väldigt arg, upprörd och typisk "pappablick". Sedan sa han sakta "är ni glada för det?"Varpå jag förvånat svarade "det är klart, vi har ju försökt bli gravida".Då log han världens lyckligaste leende och gav mig en bamsekram.Tror inte det alls fanns i hans värld att vi ville blida familj så tidigt, och då var ändå jag och Kalle nästan precis lika gamla som min föräldrar var när dom fick min storebror...