Jag har (medvetet) börjat kräkas. Hjälp mig! Jag får panik när jag äter.

Ingen kan hjälpa dig om du säger det själv att en del av mig vill inte sluta!!

Jag är precis som du att jag blir besatt av saker, har själv haft bulimi i flera år och är livrädd att gå upp i vikt. Händer än idag att jag spyr när jag känner att jag ätit på tok för onyttigt. Dock händer det kanske en gång var tredje månad nu.

Det du måste göra är först och främst att lära dig att inte äta förbi gränsen då du känner att du vill spy, om du förstår vad jag menar?

Jo det går visst att hjälpa. Jag är nästan fri från min sjukdom trots att jag inte vill sluta helt. Bara för att jag vet att man inte ska. All minksning är ju bra!

Jag vet till exempel att efter en hel chokladkaka vill jag spy upp den, då äter jag bara en halv istället så slipper jag hamna i situationen alls. Lär dig kontrollera sjukdomen och dina känslor det är första steget till att bli frisk.

Anonym (likadan):
Tack för ditt svar. Vet männsikorna i din närhet (familj eller vänner) om att du haft/har bulemi?

Jag inser att jag måste vara stark att inte äta "för mycket". Jag är så rädd att alla ska tycka att jag misslyckas om jag går upp i vikt igen, nu när så många kommenterat att jag gått ner i vikt. Det jobbiga är att jag känner mig så kluven, ena sekunden tycker jag att jag är dum i huvudet som över huvudtaget tänker tanken på att kräkas upp allt och andra sekunden är det det enda jag vill.

Det är skönt att få skriva av sig också. Det är liksom inget jag vill prata om med folk jag känner.

Att kräkas får enorma konsekvenser för din hälsa. Tro mig, jag vet. Har efter 14 år fått komma till en AoBklinik för min ätstörning. Jag har periodvis mått så dåligt. Och det leder inte till det resultatet du vill ha. Jag vill vara "normal". Det är jag nu, men alltid är det något fel. Kräks mer sällan, men mitt förhållande till mat är problemet. Jag kan må dåligt om jag äter en tex i mina ögon onyttig lunch, typ pasta med något om jag skulle äta bröd till...tycker då att jag fått i mig onödigt mkt kolhydrater och kan ibland kompensera med att inte äta middag eller ta en extrapromenad. Alltså, det här är inte sunt att tänka så. Det leder bara till enorm ångest. Om detta är ett beteende du har börjat med nygligen så tycekr jag att du ska ta tag i det innan det blir svårare för dig. r mig tog det över livet. Tänk vilka dåliga tänder du får, hud, hår allt påverkas av detta. Dyrt i längden oxå eftersom man handlar så mycket mer mat. Mat som sen spolas ner i toaletten..
Det är så inte värt det. Ät regelbundet, ät hälsosamt och "unna" dig det du vill, så länge man rör på sig så håller man sig i form. Jag kör stenhårt å detta, men ibland får jag mina återfall. mest i min hjärna för egentligen äter jag inte onyttigt. Det bara känns så för mig...jag hoppas verkliegn att du hittar ett sätt som funkar för dig så du slipper den här skiten! DEt hjälper inte dig till det du vill. Sluta lura dig själv.

susieq82:
Tack för ditt svar. Det jag helst vill är ju att lyckas hålla mig till en bra och nyttig mat så att jag slipper tvångstankarna på att kräkas upp maten. Men ibland hjälper det inte att jag ätit nyttigt, det kan kännas onyttigt, i min hjärna (precis som du skriver), ändå.

Att tänderna påverkas förstår jag, men varför blir hud och hår dåligt?

Anonym (likadan) skrev 2009-02-27 21:45:10 följande:

Hyn och håret mår dåligt eftersom om du spyr upp maten så får inte kroppen tillräckligt med mineraler och vitaminer för att må bra.

Jag förstår att det är jobbigt att berätta för din man men om du vill bli bättre så är det ett väldigt bra första steg för det är otroligt skönt att ha någon att prata med och inte vara helt ensam i sjukdomen.

Till kroppsliga besvär vid bulimi hör mag- och tarmproblem. Menstruation kan försvinna eller bli oregelbunden trots normalvikt. Näringsbrist kan uppstå eftersom vissa livsmedel helt undviks. Vid mycket låg kroppsvikt, det vill säga både bulimi och anorexi, kan det vara livsfarligt att hetsäta och kräkas eller missbruka laxermedel.

Det är inte ovanligt att människor med bulimi får allvarliga tandskador eftersom magsaft vid kräkning kommer i kontakt med tandemaljen. Dessutom fräter den på matstrupen. Med tiden kan även magsår uppstå, vilket kan vara livshotande. I vissa fall får även naglarna en mer blåaktig ton och nagelbanden börjar fransa upp, synen blir suddig och hårdare hjärtklappning kan upplevas.

Utdrag från wikipedia.

Till detta kan tillkomma koncentrationssvårigheter, i mitt fall så glömmer jag ord när jag ska prata ibland, har svårt att få fram vad jag menar. Har hjärtklappningar och i samband med det panikångest.
Sen jag berättade fö min sambo, det var jättesvårt.har jag mått mycket bättre. Vi väntar på vår tur att få komma till den kliniken jag går på att få tala tillsammans så han får en inblick i det eftersom det för utomstående kan vara svårt att förstå situationen. Jag råder dig att ta tag i det så fort som möjligt.Och för ditt eget bästa berätta det för någon i din närhet hur jobbigt det än känns. De kommer kanske inte förstå med en gång, men du får berätta och det underlättar enormt.
Det går att få hjälp om man ber om det, men som sagt så måste man verkligen vilja bli bättre. Av egen erfarenhet kan jag säga att du kommer inte bli lyckligare med tiden om du låter sjukdomen växa med dig. Resultatet som man inbillar sig att få blir inte som man tänkt sig alls, bara en ond cirkel.
Ta hand om dig!

Tack för att ni bryr er.

Jag har haft en "bra" helg. När min man är hemma så kräks jag inte, eftersom jag är rädd att han ska höra det. Det är värre i veckorna när jag är på jobbet eller kommer hem innan honom.

Jag har tänkt på vad ni skrivit, så jag tar det definitift till mig. Tack igen!