vuxna med adhd add as

Min utredning börjar nu den 12 mars och jag är jättenervös. Jag har ett stoooort bekräftelse behov och är rädd för att jag inte kan berätta hur hemsk jag är och hur dåligt jag mår och har mått hela livet. Man har ju alltid kämpat så för att hålla en snygg fasad utåt och nu helt plötsligt skall allt bara ut i det öppna.

Följer din berättelse och är livrädd att något liknande skall hända mig.

Något jag har som talar för att det är som jag tror är att jag var ett mycket speciellt barn eller som någon sagt tidigar så kallades det då för "Jä´v..l unge"

Mamma har berättat att jag var världens snällaste barn tills jag fyllde 2. Efter det har jag varit mycket "trotsig" fick byta dagmamma när jag var 4 bla för att jag retade upp dagmammans söner så dom slog mig halvt fördärvad, de var många år äldre än mig men jag hade inte vett att vara rädd.
Själv slogs jag inte men var verbalt mycket tuff. Fick byta klass efter första termin i förstaklass för läraren inte klarade av mig, jag tyckte mina klasskamrater var osmarta (dumma i huvudet) och när det inte passade mig så hoppade jag ut genom förnstret och klättrade upp på taket där jag gick omkring och klampade.

När jag berättade för min mamma att jag skulle söka hjälp och varför så sa hon
-Ja jag har tänkt på att det är så det är mycket under de senaste åren, men DÅ var det ingen som visste något.

jag är helt slut. var på första läkarbesöket idag. Det tog 30 min och läkaren dikterade en remiss direkt till psyk om att jag skall få en brådskande adhd utredning.

hon sa också att om hon fick så skulle hon omg skriva ut recept på medicin för adhd. hon tyckte det var en så riktig diagnos, speciellt efter att hon läst min journal.

Nu är det bara att vänta på att utredningen hos psyk skall börja.