Inlägg från: Anonym (Asp kanske?) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Asp kanske?)

    vuxna med adhd add as

    Igår var jag hos läkaren och bad att han skulle skicka remiss till utredning. Först tror jag att han tyckte jag var tokig som kan tro att jag har asp eller något. Han sa även "de" brukar ha missbruksproblem, har du det? Du klarar ju av att ha en relation med din sambo?" etc. Men när jag väl fick berättat en hel del sa han faktisk att det låter ju som det kan vara "något".
    Så, nu är det bara att vänta i ett år! Nä, men det känns ändå skönt att remissen är skickat och den delen är klar.

    Jag har sen tidigare en "diagnos" på posttraumatiskt stressyndrom, och nu är jag väldigt rädd för att mina svårigheter bara ska förklaras med det.. Då jag gick till psykolog för de problemen sa jag många gånger till sambon att det inte kändes som det var det verkliga problemet mitt. Att prata om det hjalp inte och jag blev heller bara irriterad över att psykologen ville prata om det samma igen och igen och igen! Det kändes bara inte som det var huvudproblemen..

  • Anonym (Asp kanske?)
    Anonym skrev 2009-03-11 16:41:12 följande:
    o.m.g! Jag är chockad. Jag gjorde testen himmelkropp länkade ovan och fick borderlineadhd och på aspergertestet fick jag tretton poäng!! Låga i och för sig men ändå.. Vad gör jag nu?
    Jag fick 28 poäng. I måndags var jag hos läkaren och bad att han skickade remiss till en utredning. Han tyckte dock i början att jag inte helt kvalificerade till det, men efte att ha beskrivit hur jag är så ändrade han sig. Så det enda du kan göra är kanske det samma..
  • Anonym (Asp kanske?)
    Svar på #359
    Det är en av många anledningar till att jag tror att jag har as och inte "bara" är deprimerad eller har social fobi. Jag har svårigheter med mat, konstistenser och lukt. Framför allt lukt! Jag var täpt i näsan här en dag, och då kände jag verkligen hur skönt det var. Jag behövde inte gå runt och känna "äckliga luktar" överallt.
  • Anonym (Asp kanske?)
    Kaxelina skrev 2009-03-12 17:45:35 följande:
    Jag har aldrig varit sjukskriven för jag har inte vågat ringa till varken läkar eller psykolog. Jag har oftast skaffat barn eller tagit ut vårdledigt när jag haft det svårt. Har inte tänkt på det då men nu när jag börjat min utredning så vet jag var mina känslor finns och beter sig.
    Jag har inte heller varit sjukskriven. Jag klarade av gymnasiet tacket vara en kompis som jag ständigt hängde efter. Efter gymnasiet har jag fått två barn och börjat på olika utbildningar och arbeten som jag sedan slutar. Jag bara slutar när jag är slutkört. Jag överbeviser mig själv om att jag heller vill studera etc.
  • Anonym (Asp kanske?)

    Ni som har barn, har ni mycket avlastning och hjälp med barnen? Vi har bara sambons föräldrar här, och dem är sjuka så vi har minimalt med avlastning. På en höjd när vi ska till bup etc. Och jag är helt utsliten! Jag är så trött och har gått in i väggen två gånger på några månader. Jag klarar snart inte av det mer.

  • Anonym (Asp kanske?)

    Ni som har asperger här.. Arbetar ni, eller får ni någon ersättning/sjukpengar etc? Jag vet ju inte om jag har aspergers, men jag klarar inte av 100% studier eller jobb. Jag kan gå på högvarv i några månader och klara av det, men då går jag rakt in i väggen efter 6-9 månader. Så hur gör ni?

  • Anonym (Asp kanske?)

    Anonym (ADHD?!!) skrev 2009-04-21 11:28:19 följande:


    usch, jag är ständigt stressad. sitter här men har massor att göra. ni som har barn här inne, tycker ni det är svårt att få ihop jobb,barn och allt annat  sen att visa kärlek till barnen? jag tänker på dom jämt och vad vi ska göra och mysa men sen far vi åt alla håll här inne eftersom dom oxå har ADHD. ja den ena är utredd och den andra är misstänkt bara än så länge. men han är värre än den äldsta. åhhhhhh, vad jag tycker livet är svårt ibland. och ibland är det lättare än allt och man är superglad att leva och vill hjälpa alla och bäst är nog att åka fort på motorvägen med musik på högsta volym, då känner man att man lever och hela livet leker eller hur?
    Jag har ingen diagnos än, jag står i kö. Men jag har två barn där en av dem har asperger. Och det är skitsvårt att få ihop allt. Eller egentligen är det svåra för mig att ha energi nog för allt. Jag har ju även många av de samma problemen som sonen, vilket kanske bara borde hjälpt mig i att förstå honom, men så är det inte. Istället blir vi tokarga båda två när något inte blir som planerat. Visst, jag är lite mer flexibel än honom, men det är verkligen svårt!!
  • Anonym (Asp kanske?)

    Jag river också längs med naglarna.

    Igår var jag till psykolog, och nästa vecka ska vi göra något hon kallade en förste screening. Dvs, så vi kan se om det är nädvändigt med utredning eller inte. Om screeningen visar att det lutar åt utredningshållet, ska även mina föräldrar få svara på frågor för att se om det var så när jag var liten. Vet ni vad "första screeningen" är?

Svar på tråden vuxna med adhd add as