Usch, jag gjorde ju det med mina råttor som jag har, när jag blev ensam med sonen, så tyckte jag att jag behövde sällskap, å TRODDE att jag skulle ha all tid i världen för dem, men det har jag inte.... =/ tycker så synd om dem... har försökt hitta nån som vill ha dem, men det enda säkra kortet jag hade bangade i sista sekunden....
Jag vill också ha hund, men det blir när sonen blir äldre. typ 4-5 år, å man har bättre ekonomi. Brukar få låna vovve lite titt som tätt istället och vara hundvakt, det duger bra det med faktiskt. Fast är lite tråkigt att JAG typ e den enda i kompiskretsen som INTE har hund..... Men jag är ju med på vovvepromenixerna med sonen istället. vi brukar gå ett par gånger i veckan på långprommis med alla, nu när det börjar bli lite finare väder är det ju lättare att ta med sonen ut också, å vara ute lite längre stunder liksom.
Min drömhund är en Engelsk staffe också... vad e det du har ysta?
Ysta skrev 2009-04-21 08:43:18 följande:
Jag har en Staffordshire Bullterrier på snart sju år... När vi köpte honom så var vi ju två som delade ansvaret, visst har det varit jobbigt och tufft men det har fungerat och vi älskar våran hund. Men nu när jag har blivit ensam med honom så tycker jag det är väldigt tungt att ha allt ansvar själv... Helt ärligt så skulle jag inte rekommendera någon att köpa en hundvalp om de inte var i balans så att säga, att köpa en hund när man mår dåligt för att man tror att det ska bli bättre är ingen bra idé. Sen tycker jag personligen att ett hundköp är något man planerar under lång tid och kollar upp kennlar, stamtavlor och hälsostatus på föräldrarna (som naturligtvis ska vara renrasiga och registrerade).