jag får hysteriskt anfall om nån sniglar i min närhet, dt kryper i kroppen.
Ett under att jag har kvar mitt körkort och har haft i 17 år 
idag är jag världens minsta lilla hjälplösa mes. saknar nått men vet inte vad. nån som kan ta hand om mig eller stötta mig bara. 
åker rätt ner i svackor ibland när allt blir för mycket o svämmar över. känns det igen??
servetter som fladdrade hahaaaa.......... låter som min son. han skulle rivit hela huset om detta hände honom.
hahaahaa.....jag kom att tänka på en sak. hur är ni när ni ska handla eller gå i affärer?
vet jag vad jag ska ha och SKA ha det på en gång så går jag med bestämda steg rakt mot nån personal och frågar vart har ni bla bla bla????? där säger hon då och pekar och hittar man inte det då (som man aldrig gör) då blir jag rasande och gå tillbax och nästan skriker att hon ska minsann gå fram och peka på vad som har just den saken direkt!!!! som en fjortis är man ju då. vem fan har tid att lulla runt och gå i tomma intet?
sista jag skulle ha tamponger på åhlens så trodde jag att dom skulle kalla på väktare hahaa..... jääääääääävlar va arg jag va. hon pekade bortifrån kassan flera ggr men jag hittade inte ändå. sen låste det sig i huvvet med pms och allt och jag skrek rätt ut att då kan du komma hit och peka istället för stå där borta och tror att du vet att dt ska finnas här när dt inte finns. så kom bara hit och ge mig dom nuuuuuuuuuuuu.
