Hur fick ni tag i er donator?

Vilken fart det blev i denna tråd!
Kul att läsa allas tankar och funderingar.

Alla ni som funderar på att donera, gör det!
Lätt för mig att säga som står på andra sidan......
Jag kan verkligen förstå era tankar och önskemål om att få veta vad som händer med era ägg, om det blir ett barn och till vem och hur det går för barnet.

Det enda jag kan säga är att det med största säkerhet är ett mycket efterlängtat barn. Barn "blir inte bara till" av misstag via äggdonation.
Vi som står i kö för att få våran barnlöshet behandlad med äggdonation kan inte få barn själva eftersom vi inte har några ägg eller ägg som fungerar.
Det är en väldigt lång "graviditet" att få barn via äggdonation......
Vi har nu stått 1 år i kö, jag trodde att vi "bara" hade 1 års kötid kvar, har just fått reda på att det kan bli uppemot 2 års kötid kvar, detta känns helt plötsligt som det är jättelång tid!

Men men det är ju bara att vänta.... vi har ju inget annat val.

Att donera ägg är att ge liv, ge ett barnlöst par chansen till ett mycket efterlängtat barn. (Som sagt lätt för mig att säga.... som står på andra sidan).

Tusen tack till alla er som donerar och ger oss ägglösa chansen att trots allt få vara gravida och bära våra barn!

Förlåt mig men hur har du tänkt att donera om inte via sjukhuset?
Svårt att själv plocka ut sina ägg......

Sjukhusen använder sig ju av korsbefrukning att om man har en egen donator så donerar den till "potten" så får vi ett ägg från "potten" (ursäkta uttrycket) allt för att det inte ska uppstå krångliga situationer när barnet växer upp... etiska dilemman mm.

Okej då tar jag tillbaka delar av vad jag har skrivit!
Jag visste inte att sjukhusen kan hjälpa till att hålla kontakt via donator och de som fått äggen. Missförstå mig inte nu det är självklart att jag skulle vilja veta vem/vilka som varit så godhjärtatde och hjälpt oss (när väl den dagen kommer står ju fortfarande i kö).

Det ska ju inte vara någon hemlighet för barnet att de kommit till via donation, tycker jag ialla fall. Och om man kan hålla kontakten under tiden så underlättar ju detta så klart.

Svar på inlägg 34

Ja det skulle vara toppen om man kunde skapa en virituell kontakt mellan donator och mottagare. Det låter som en bra ide. Så klart att det skulle "ge" båda parter bra sätt att utbyta tankar och funderingar.

Svar på inlägg 37

Jag håller med dig. Donatorn donerar och är inte förälder. Donatorn ger bara chansen till ett "ägglöst" par att få bli föräldrar. Det är verkligen en livets gåva!

Svar på inlägg 35

Vilken insats du gör!
Precis vad jag önskar skulle hända mig har hänt för det paret du fått kontakt med. Det är såå frustrerande att bara stå i kö och vänta och vänta och inte själv kunna göra något för att komma fortare fram i kön.

Jag förstår att det är värdefullt att bolla tankar och känslor med några "på andra sidan" av donationen.
Det är inte dina ägg de får men det är du som hjälper dem framåt i kön.
Du ger det paret en ovärdelig hjälp.

Det är jättetrevligt att det blivit sådan "fart" i denna tråd med många inlägg.... men jag egentligen inte fått svar på frågan "hur fick ni tag i er donator?" Är det någon som har ett svar på den frågan eller några tips på hur jag ska få tag i en donator för korsbefruktning?

Vare sig jag eller min man har någon syster att fråga, tyvärr. Och våra vänner har fullt upp med sina liv med skilsmässor, familjerätt, barn med särskilda behov.... så det känns inte som om jag skulle vilja "belasta dem" med att be om ett ägg.....

Kommentar till inlägg 63:

Vad underbart att du kan tänka dig att donera innan du steriliserar dig!
Jag förstår hur du tänker när du vill träffa paret, "tyvärr" så använder sig sjukhusen av korsdonation, alltså att den donator som man har ; om man nu har någon...., ger till det paret som står först i kön medan de paret du , i så fall donerar till, får det ägget det paret skulle ha. Oj hänger du med i min röriga förklaring?

Men som vi har diskuterat tidigare här på familjeliv så kanske man kan ha kontakt via mejl med det paret man som donator hjälper, även om de inte får just dina ägg så är de ju dem du hjälper att komma snabbare fram i kön. Jag skulle gärna ha kontakt m "min donator" om jag får fatt i någon, det skulle vara intressant att följa det hela "från den andra sidan", om du förstår hur jag menar?

Köera är numera uppåt tre år!!! I stockholm..... det är en otroligt lång "graviditet", frustrerande att bara kunna vänta och vänta och inget kunna göra för att snabba på det hela..... (jag har ingen släkting att be om hjälp).

Som sagt efterfrågan är enorm!!! Och köerna växer det är inget kul för oss som står i dessa köer.....

Carmen Electra skrev 2009-04-02 20:57:49 följande:

"måste bara kommentra detta oxå..."

vad tråkigt att du pratade med en sur person det var verkligen dåligt bemötande av dem! Men försök gärna igen, om du vill..... det finns ju tyvärr "surisar" överallt......

Carmen Electra skrev 2009-04-10 10:03:53 följande:

Vad arg jag blir när jag hör att de bemöter en eventuell äggdonator så illa!!!
De sätter ju krokben för oss som väntar och längtar.... tre år är en fruktansvärd lång tid att vänta, psykiskt otroligt jobbigt!
Jag skulle dirket svara på en sådan annons i tidningen! Har själv funeeringar på om jag kan annonsera efter ägg i tidningen.... men jag tror knappt att de ens skulle ta in en sådan annons i tidningen. Jag vet tyvärr inget om maxantal ägg.

Var glad att du blir gravid så lätt, det är lättare att skydda ig mot graviditet än att bli gravid om man inga ägg har.....

Jag blir så glad när jag läser att du vill hjälpa någon annan först!

Carmen Electra skrev 2009-04-12 10:10:07 följande:

Jag skulle mer än gärna ta emot dina ägg, du låter som sagt som en tjej med toppen ägg..... hmmm nu lät ju det här dumt....

Jag tycker det är såååå konstigt att de på KS beter sig illa mot er som vill donera med tanke på att deras kö är ca 3år lång pga brist på donatorer..... är det på detta vis bristen på donatorer blir ännu större???

Inget kul att höra när man tyvärr är hänvisad dit.
Jag jobbar själv på KS så det är verkligen tråkigt att höra att "kollegor" beter sig så. (jag jobbar ej på fertilitetsavd)
Som sagt de sabbar ju för oss i kön trist!!!

Nej det har vi inte tänkt.... det kostar ju en massa pengar och det är ju trots allt inte säkert att det blir en graviditet av äggdonation, kan ju bli missfall på vägen.
Då sparar vi hellre våra pengar till en eventuell adoption istället, men vi vill väldigt gärna ändå prova detta med äggdonation innan adoption, det skulle vara härligt att få bära sitt eget barn.
Men går det ej så är adoption en bra lösning på att få bli förälder.

Så vägen är lång...... till föräldrarskap för vissa långt mycket mer än 9månader.....

Carmen Electra skrev 2009-04-12 12:21:32 följande:

Jag förstår inte att de säger att du är för ung, du är väl 31år? Har jag förstått rätt?

Denna text är kopierad från KS hemsida, som sagt jag jobbar på KS :)

Vilka kvinnor kan ge ägg?
Friska kvinnor mellan 20-36 år
Man får gärna ha fött egna barn, men det är inget krav
BMI (body mass index) ej över 32

Så jag förstår inte att de säger att du är för ung om du är 31år du är ju perfekt match för detta.

Nej det är ifall jag inte har någon egen donator som jag måste vänta 3år har man egen donator för korsbefrukting så går det fortare ca 6mån tror pga provtagningar och tester som måste göras på donatorn och även på mottagaren.
Vet inga tidsangivelser säkert.

Underbara människor är ni allihopa!
Som ger oss ägglösa en chans!!

Stort påskägg skulle ni ha allihopa... "påskägg" (ha ha apropå äggdonation)
Måste skämta om eländet.....

Kram till Er alla!

Carmen Electra skrev 2009-04-12 12:37:17 följande:

Bra ge dig inte!!!
Vi som väntar, väntar och längtar ännu mer behöver precis sådana som dig!
Hoppas de bemöter dig bra denna gång, som sagt det finns ju tjurskallar överallt.

Carmen Electra skrev 2009-04-12 12:30:18 följande:

Jaa det är möjligt att det blir mer fart på dem på KS då , men det är ju konstigt om det är så.... eftersom vi som står i den oääändligt långa kön inte har någon som kan hjälpa oss fram snabbare, dvs egen donator för korsbefruktning.
Jag skulle gärna ta emot din fina gåva! Vi har redan stått i kön i över ett år och trodde att vi "bara" hade ett år kvar när vi nu fick reda på att vi troligtvis har två år kvar så känns det helt plötsligt oöverstigligt lång tid.

Jag känner tyvärr inte, som jag skrivit tidigare, att jag vill fråga mina vänner om detta, det blir "för nära" på nåt sätt, samtidigt som de har fullt upp med sina gena problem här i livet... skilsmässor, barn m särskilda behov mm.
De har full tupp med sitt. Och hur frågar man en kollega om en sådan här "tjänst"?
Kanske låter konstigt att jag hellre vill att en främling hjälper oss....
Kan inte riktigt förklara varför jag känner så här.

Önskar er lycka till oxå!