Hur fick ni tag i er donator?

Annilara! Tack för länk! Roligt att se andra diskussioner. Visst, härligt med alla dessa öppna fina forum - det är det här som är demokrati!! Förundras även om den framtida tekniken... TACK för nya insikter!

Hej The Sucker! Har ingen aning vad det är... men det är bara o kolla upp hos en IVF klinik vad de säger om det, kan jag tänka. Det skulle väl vara första steget om du funderar på att donera ägg!

Ullronj!

Det finns andra sätt en just korsbefruktning!!! "Potten" är ett jätte bra sätt och måste få vara ett alternativ!
Jag har dock full förståelse för att man, både donatorn och motagaren, vill skapa en personlig atmosfär. Jag kan tänka mig hela processen rent "kliniskt" som ett alternativ, liksom bidra till en "skälig summa", men så kommer man till en situation när barnet börjar bli existentiell och fråga oss vilka beslut vi en gång vi fattade, hur vi tänkte och varför... och då finns det många ställningstaganden som hamnar på sin spets! Men som Du sa tidigare... ALLA ägg- och spermadonationer är inte ett enda "misstag" utan alla har kommit till i kärlek, är vansinnigt efterlängtade och blir mottagna i kärlek. Det finns så mycket och lång längtan samt lång och god vilja bakom alla dessa processer...

Personer som "Älvanpurjo" och kanske även "Allt går så fort" är som just sådana änglar vi behöver fler av och som kan bidra till fler kärleksfulla liv utifrån en kärleksfull handling.

Den ena vill gärna träffa och skapa en relation till donatorn och den andra inte, elle r åtminstone förhindra situationer till inblandning i den framtida nya familjen. Det ena behöver inte utesluta det andra tänker jag! I båda fallen kan man faktiskt skapa en kontakt med en specifik mottagare, tex här via detta fina forum. Sen kan en dialog skapas via mail och ett möte kan uppstå "viritutellt". Personligen tror jag mycket på att man etablerar en personlig relation. Det har blivit viktigt för mig/oss! Speciellt då man som jag är angelägen att skapa fina förutsättningar om barnet sen vill hitta sitt biologiska ursprung. Jag är övertygad om att du kan skapa denna relation utan att röja identiteten och tom träffas fysiskt, när och om det blir aktuellt och om detta är en ömsesidig önskan. Sjukhuset har möjlighet att fullfölja denna typ relation, så att det kan fullföljas till en befruktning utan att behöva röja identiteterna!

Ja, så tänker jag ... just nu...

...sätt en just... menar förståss ... än ...

"Den ena vill gärna träffa och skapa en relation till donatorn"... till "mottagaren" menar jag förståss...

Hej igen!

Jag tror nog att det är vi själva mottagare och donator som får hålla kontakt innan själva medicineringen påbörjas. Jag menar INTE att sjukhuset ställer upp att administrera en sådan kontakt (tror knappt de har förmåga), utan det lär man få göra själv.
I min värld skulle det vare ganska idealist om man tex i detta forum hade en tråd som skapade en virituell relation mellan mottagare och donatorer. Då skulle man ju kunna tillgodose många behov!
Som sagt jag tror att det är fullt möjligt att vara personlig och ändå inte röja en identitet, lika fullt möjligt att etablera en relation som blir både personlig och där man lära känna varandra fullt ut SAMT hitta att vara helt anonym för varandra utan någon som helst aning eller kontakt med varandra.

Min erfarenhet av att sjukhusen är fantastiska administratörer är väl inte så stor, de är bäst på "vårdnad", så själva administrationen får vi nog hjälpa till själva med!

Bette!
Först o främst - håller tummarna! Önskar er all lycka denna gång!
Jag har svårt att själv säga vad som "är rätt eller fel" .. för jag tror att att varje situation är unik samt att var och en gör det de tror är "rätt"... och då måste det få vara så... så tänker jag... så jag har full respekt för ert val!
Undrar bara har ni resonerat någon om barnets eventuella längtan att söka upp sitt biologiska ursprung? Hur kommer ni att bemöta en sådan ev längtan?

Lucky!
Härligt att bara kunna tänka tanken att vara benägen att "stå till tjänst"! Ädelt bara det! Ibland borde man få ett erkännande bara därför! Få medalj typ!
God tankar altstrar fler God tankar... det tror jag till 100%!!!
Inte alls fel "forum"... vad menaru med att det känns som "adoption".... Känslan? Vad är det för "Känsla",... Beskriv den gärna!! Inget är "knasigt", tänker jag...

WOW!!! Mirandas mamma! Du är TOPPEN! Vilken härlig historia! VARMT tack för den! Precis lite vad jag själv har "drömt om" den senast tiden!!!! Dessutom kommer du med ett härligt bevis!! Det finns ETT "fall" ... o då tänker jag att det kanske finns även för mig... och för många fler!!!
Därför känns detta forum som så häftigt! Det finns hopp!!
Virituella möten som kan bli så påtagliga, ärliga och kärleksfulla! GRYMT underbart!

Mirandas Mamma och mottagarparet fick ju till det!! Som sagt, det finns hopp!!!

Ja, donatorn kan ju aldrig ta på sig föräldraskapet... Ja, lite "kliniskt" perspektiv måste man nog ha tänker jag... MEN det hindrar ju inte ett personligt engagemang! OCH jag tänka mig att det ger en större kontakt med känslan av man man gör något så stort och skänker livet en sådan present!"
Kommer inte ihåg om du har "tyckt" till om betalningsdebatten... Tycker du att det ska vara en ren gåva utan inblandning av pengamedel?

Mitt tips är att dels kontakta din lokala IVF klinik och dels etablera en dialog med någon av oss som "Planerar barn" och söker hjälp just via äggdonation. (Vet just nu inte om det finns ett sånt "sök alternativ" på FL) Jag och "Ullronj" söker iaf äggdonatorer... Kan tänka mig att man följer några trådar och ser vad man faller för själv! O kika in på olika personers profiler!
Ta ett snack med Mirandas Mamma - se ovan! Hon har säkert en massa fina tips!

OFTAST vill klinikerna att man redan har fått barn själv! En fråga man ofta får är "om man har lätt för att bli gravid"... MEN det ska inte behöva vara något som är avgörande kan jag tänka!!

OK?