För att fortsätta i ämnet hade han också öppetstående ductus, vilket läkarna tror är pga att han föddes för tidigt. Detta gjorde att han inte orkade mycket första året i sitt liv och blev lite sen motoriskt.
Ductus orsakades alltså av att han föddes för tidigt, alltså var han sen motoriskt för att han föddes för tidigt.
Det går liksom inte att komma ifrån.
Min sons ductus stängde sig självt vid 2½ års ålder, innan gjordes inget. Jag vet att detta är mycket mer ovanligt när man föds senare, men som jag skrivit så var han väldigt outvecklad för sin ålder. Detta vet man inte orsaken till, jag var bara sjuk i ett par dagar så det beror inte på det.
Nidcap infördes efter min sons födelse, detta vet jag eftersom jag deltog vid en konferans med de ledande forskarna och läkare i ämnet. Jag blev inbjuden av Föräldraföreningen för för tidigt födda barn i Sthlm. På den konferansen diskuterade man att införa just Nidcap.
Hans koncentrationssvårigheter tror jag idag grundar sig i att hans hjärna (som säkert ändå skulle ha varit känslig) blev utsatt för intryck för tidigt. Hans andra problem orsakas av något i hjärnan, vad vet v i inte. Kanske en skada från fall, eller en gammal blödning. Inget syns på hjärntomografin i alla fall så vi kan bara gissa.
Idag är min son 12 år och under alla år har jag aldrig skyllt några av hans problem på att han varit född för tidigt. När han var 12 månader och inte ens kunde krypa sa jag bara till folk att han tog det i sin takt. När de andra barnen i 6-års verksamheten kunde hoppa på ett ben sa jag bara att han la sin energi på annat som tex språk. Efter flera möten med psykologer och läkare idag så har jag äntligen tagit till mig att han kan ha fått problem pga att han föddes för tidigt, och tro mig, det har inte varit lätt.
Jag kan också berätta att min son är extremt hypokondrisk och livrädd för att bli sjuk. Psykologen sa då att detta är väldigt vanligt bland för tidigt födda barn eller barn som varit sjuka i anslutning till förlossningen. Kroppen minns nämligen massor som inte hjärnan gör och barn som varit väldigt sjuka tidigt kan långt senare i livet bli väldigt rädda för att bli så sjuka igen.
Idag kan jag bara säga att ingen kan övertala mig att min son inte har problem som finns där pga att han föddes för tidigt.
Ductus stängs väl när barnet är 2-3 dagar gammalt?! Jag vet att det är de första dagarna i alla fall.
Jag ber också om ursäkt för min trista attityd, men ´jag har fått kämpa så inom sjukvården med alla mina barn så jag är lite trött på att folk talar om för mig att de vet mer om mina barn än jag själv.
Just nu har det varit lite mycket med barnen, min son har bla haft ett öppet sår i 3 månader med flera stafylokock-infektioner som följd, detta för att läkarna inte lyssnade på min son när han sa vad som var fel.
Det värsta för min son är koncentrationen. Hans lärare säger att han inte hittar motivation, men det är fel. Han har hur mycket motivation som helst, men när han sitter där med många andra runt omkring sig kan han helt enkelt inte koncentrera sig. Så fort han får lite lugn och ro utför han storverk.
Han har tex hemspråk (engelska) en gång i veckan och där sitter han ensam med läraren. Läraren säger att han mycket sällan har stött på en så begåvad och ambitiös elev. Han hävdar att min son är bättre än många engelska barn på språket trots att han aldrig har bott utomlands.
Läraren har nu börjat försöka flytta ut min son i grupprum så att det inte ska bli så frustrerande för honom att inte kunna koncentrera sig.
Det andra problemet han har är det här med att skriva. Handstilen blir inte bättre med åren och han har också svårt att hålla sig på raden när han skriver. Alla lärare har under åren krävt att han ska öva mer och mer, det har han gjort och han har också gråtit och gråtit över att han inte kan skriva lika fint som alla andra.
Först nu i 5:an har folk börjat förstå att det inte handlat om slarv och ovilja, hans hand och öga verkar inte ha den kontakten som de bör ha. (detta är under utredning) För att göra livet ytterligare lite svårare så är han vänsterhänt och har aktivitet i höger hjärnhalva som styr vänsterhanden, detta försvårar nog allt tror man.
Jag sitter i möte med skolan hela tiden, men nu har det blivit trevligare möten sedan de har insett att ´han inte försöker jävlas med dem, han är helt enkelt så här och kan inte skriva bättre och kan inte koncentrera sig bättre i grupp.
Nu lägger de fokus på att hjälpa honom och då har hans attityd till skolan också ändrats.
Förlåt att mina inlägg blir som noveller, men det är ganska jobbigt att kämpa med och för sitt barn så länge. Han har varit så ledsen och förtvivlad och jag har inte vetat hur jag ska kunna hjälpa honom bättre.
Han skriver jättebra på dator, stavningen är dock bättre på engelska än svenska. 
Fråga mig inte varför.
Han har blicit erbjuden ett sådant där tangentbord att skriva på i klassrummet, men då blev han retad så nu vägrar han använda det. 
Däremot har vi infört att alla hans läxor görs på dator, och om han har det extra jobbigt i skolan tar han hem arbete och jobbar hemifrån med datorn som hjälpmedel.
Jag håller med, skolan har inte erbjudit hjälp i tid.
Det känns så bra om man har något att komma med när man kommer dit på möte.
Bite me: Grejen är att jag aldrig har lagt vikt vid att han är född för tidigt, så ingen annan har heller gjort det. De flesta lärare han har haft har inte ens vetat om det.
Han har alltid blivit sedd som fullt frisk, men sen motoriskt.
Enligt alla tester så var han också väldigt mogen och enormt språkbegåvad. Han räknades ligga på en 7-8-årings nivå språkmässigt när han fyllde 4 år.
Idrotten går bättre nu, men det har tagit år att komma hit. Han kommer nog aldrig vara den som springer fortast eller gör flest mål i fotboll, men det var inte jag heller och jag är född på BF. 
SIN74: Det kanske är så att han kompenserar där han har lätt för sig eftersom han får kämpa så med andra bitar?!
Här hittade jag en artikel i ämnet: http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/barnhalsa/article4771298.ab