Nån som vars partner som ska åka i väg och jobba för försvarmakten?

Jag har inte erfarenhet ifran det militara, men min sambo ar just nu ivag pa en kurs med sitt jobb under en langre tid.

I det har fallet sa haller jag inte med for 5 ore over min sambos val i karriaren och jag kanner att det ar lite svart att stotta min sambo. I varat fall sa var vi pa vag att flytta till Sverige nar han bestamde sig for att hoppa pa det har och i stallet for att vi skulle kunna flytta tillbaka till Sverige och faktiskt kunna bygga en battre framtid sa sitter jag fast i UK i ytterligare flera manader ... medan han graver sig djupare in i ett foretag som fullkomligt skiter i sina anstallda.

Jag hoppas att du far nagra bra tips eftersom jag letar efter dem ocksa, jag tycker personligen att det aldra varsta ar att ga att lagga sig sjalv.

Hej! jag är inte i samma situation men min systers sambo ska oxå iväg till Afghanistan nu här snart, i april tror jag.

Hej. Jag har varit utomlands tre gånger med FM och jag kan absolut förstå hur du känner det. Det är väldigt svårt för flickvänner och pojkvänner som lämnas hemma.

Det jag vill säga först är att din kille kommer att få komma hem mer än två veckor. Förmodligen kommer det bli 2 + 3 veckor under en så lång mission.

Området i Afghanistan där svenskarna arbetar är förhållandevis lugnt och det är hög säkerhet för soldaterna där. Vilken befattning ska han ha? Det är stor skillnad på om han jobbar inom campen eller om han har en utåtriktad tjänst där han åker runt i området.

Allt du vill göra, med barn och köpa lägenhet kan ni göra när han kommer hem. Det är nästan bättre att låta honom göra detta nu eftersom han kommer att ha mer pengar efteråt (de flesta kan lägga undan minst 100.000 under en mission) och att han faktiskt gjort någon han verkligen velat göra innan han får barn.
Om han känt att han inte kunde åka nu så skulle han förmodligen vilja åka i alla fall längre fram och då skulle du kanske behöva vara ensam hemma med ett litet barn medan han är borta.

Att åka på utlandsmissoner är ett kall, inte bara ett vanligt jobb. Många killar har gjort slut med sina flickvänner för att de inte "tillåtit" dem att göra detta som de drömt om så länge. Det är helt naturligt att du känner dig ledsen och att du kommer att sakna honom, men försök att se vad detta kan göra för honom och hans personliga utveckling. Det här är en fantastisk möjlighet för honom och i ett förhållande måste man stötta varandra.

mitt ex var på några missioner INNAN vi blev tillsammans.. och jag får nog säga emot soldaten.. det var INTE ett kall, varken för honom eller för hans bror som också varit iväg på några. Det var en "kul grej för att tjäna mycket pengar".. hörde också talas om att det var så skitkul att sätta dit muslimjävlarna osv

En person jag egnetligen inte alls kände kom fram när han pratade med sina polare från de olika missionerna.

Jag skulle idag aldrig acceptera en pojkvän som åkte efter det jag hört händer under deras missioner, men det beror naturligtvis också på vad det är för typ av person och för relation DU lever i med DIN pojkvän.

Vill inte skrämma dig men de missionerna som de bröderna var iväg på var det mer regel än undandtag att åka till något grannland då de hade kort leave, gå på porrklubb och "ha lite roligt"... sen om de var singlar eller ej var ingen big deal "what happens on Balkan, stays on Balkan" var slagordet.

jag vet att det är betydligt hårdare tyglar för de som åker till Afganistan så just DEN saken behöver du nog inte oroa dig för, men det du måste ha i åtanke är att de killar och tjejer som åker på de där uppdragen ser saker ibland som vi inte kan föreställa oss, som vi aldrig kan förstå. Just nu är det nog kanske lugnare därnere än vad det var på Balkan i början av striderna när mitt ex var där. 5 år efter han kommit hem från sin sista vända fick ha halucinationer efter att ha festat, han såg saker som han inte vet om han verkligen såg där nere eller inte. Det var rätt så otäckt faktikst.
OM du får veta att han upplevt något obehagligt se till att han utnyttjar all hjälp han erbjuds för det är trots allt krig och strider där nere, något han kanske inte vill ha på näthinnan resten av livet.

Din ex-kille och hans bror måste ha varit vad vi i Försvarsmakten kallar "rötägg", såna som inte borde ha fått åka över huvud taget. Snedrekryteringar alltså.

Jag är tjej, kanske jag ska ska tillägga och under de missioner jag varit på har det inte förekommit att män gått på porrklubb. I början av 2000-talet hade FM problem med vissa element som uttryckte rasistiska kommentarer och hade sex med prostituerade. Detta är FÖRBJUDET och kommer man på någon med detta så blir man hemskickad direkt. Kortleave är inte ens tillåtet längre med tanke på hur folk misskötte sig och i Afghanistan har det aldrig existerat.

Bara för att anonyms ex-pojkvän är ett rasistiskt svin så betyder det inte att majoriteten av killarna som åker är det. För de allra flesta är det ett kall. Man vill åka göra en god gärning och kanske tjäna lite pengar och lägga undan också. De flesta kommer från militärfamiljer där pappan kanske gjort en mission tidigare eller med officerare i familjen som berättat om utlandsstjänstgöring. Att säga att folk åker för att sätta dit för att "sätta dig muslimjävlarna" är helt FEL och väldigt orättvist mot dem som faktiskt vill åka för att bidra med något.

Det är inte krig och strider i Afghanistan, men soldater har blivit beskjutna. Försvarsmakten har ett väldigt bra hemkomst-program där alla får prata med psykolog och där man har rätt att få hjälp i flera år efteråt om man behöver.

vill tillägga att mitt ex är yrkesofficer av medelhög rang och hans bror är reservare som var med på en av de första missionerna till Afganistan.. så snedrekrytering redan många år tillbaka kan jag nog hålla med om.. tyvärr döljer iaf exet detta extremt väl för sina arbetsgivare. Problemet är om dessa kommer med igen så har de ganska stort inflytande och är duktiga på att manipulera yngre inte så erfarna soldater...ville bara tala om att det finns och det PÅGÅR fortfarande, både rasistiska uttryck och besök hos prostituerade...tyvärr

Min man skall oxå åka till Afganistan nu i april.
Jag känner som dig oro och tycker inte alls det är så roligt. Jag blir kvar här hemma med tre barn och han "överger" oss.
Det vore trevligt att ha kontakt med fler i samma sits så man kan ventilera lite.

börjat förstå mer o mer att detta verkligen händer....att han snart ska åka.
Känner mig såå jäkla ensam nu!!
Känner mig fruktansvärt nedstämd o ledsen.
Igår kväll grät jag mig till sömns och idag har jag kännt att jag kunnat börja gråta närsom...

Mår verkligen inte bra.
tycker detta är piss!!
vill inte att han åker nu!!!

Svenska soldater attackerade i Afghanistan
Publicerad: 9 april 2009 kl 21.55
Afghanistan Svenska soldater och afghanska poliser har attackerats i ett eldöverfall med direktriktad eld och en sprängladdning. Eldöverfallet inträffade vid niotiden på kvällen afghansk tid, 30 kilometer väster om Mazar-e-Sharif. Inga svenska soldater är skadade eller dödade.

Svenska soldater har besvarat elden. Två afghanska poliser har skadats och en afghansk polis har dödats.

Attacken inträffade under en patrull som genomfördes gemensamt av afghanska polisen och svenska utlandsstyrkan i Afghanistan.

Kan inte sluta gråta, hatar det här.

Är din man/fru i afghanistan nu?

Anonym (Förvirrad) skrev 2009-04-13 22:12:10 följande:
[citat]
Är din man/fru i afghanistan nu?
[/citat

Ja det är han. Han är en av de åtta svenska soldater som blev attackerade.
Vill bara att han kommer hem.

Hej!
Förstår precis hur du känner dig. Min sambo har varit iväg två gånger på FN-tjänst i Kosovo. Första gången hade vi bara varit ihop i ett halvår och han åkte iväg i ett halvår. Kändes jätte jobbigt både innan under tiden och efter han kom hem. Många många många tårar fällde jag under den tiden och det var verkligen en prövotid för oss. Andra gången var för två år sedan och han var iväg i 8 månader. När han var iväg 8 månader fick han komma hem 2*2 veckor så som längst var vi ifrån varandra 3 månader. Andra gången kändes det på ett helt annat sätt. Både han och jag visste vad som väntade och vi kunde förbereda oss för vad som komma skall.

Nu så här i efterhand tyckte jag till och med att det var en jättefin tid i vårt förhållande. Det var så mysigt att gå och vänta på att sambon skulle ringa varje dag och gå och längta till nästa gång han kom hem på "leave". Jag njöt faktiskt att få vara själv och jag växte nog ganska mycket i och med det.

Vad ska din sambo jobba som där nere? Har du något att göra undertiden han är iväg, jobb/studier etc? Vänner/familj i närheten?

Det där med barn kommer ni kunna satsa på när han kommer hem igen, det är ju bara under en kort liv i erat liv han kommer att vara iväg. Men tänk på att du har all rätt att vara ledsen arg besviken etc och håll inte inne med det, vad du än gör utan visa vad du känner och tänker.

Vill bara säga att du inte är egoistisk och jag förstår precis vad du känner med att erat liv skulle börja nu.
Bestämde han över ditt huvud att han skulle åka iväg eller diskuterade han med dig innan?

vi hade pratat lite om det innan och han har berättat förut att det är nåt han alltid velat göra , sen dök den här möjligheten upp och jag sa att det va okej.

Men nu börjar jag verkligen ångra mig, vill INTE att han åker...Vill att han är hemma med mig!!!!
Vill inte detta längre!!!
VILL INTE.............*gråter*

Min är hemma nu =). Hoppas det går bra för din!