Sen abort - efter vecka 21

De har varit och träffat läkare och psykolog idag. Vet inte än hur det har gått. Min vän har bett att få vara lite ifred och jag respekterar det. Hon kontaktar mig när hon orkar. Som sagt, jag har "läst på" och jag förstår att det blir jobbigt, men jag hoppas att de ändrar sig och behåller sin lilla kille. Annars tror jag att aborten blir på måndag.

Hej alla, jag har varit ute och rest och har inte kunnat kolla på inläggen förrän idag.

Det gäller Italien.

Jag har nu läst igenom alla inlägg och vad jag vet har barnet bara läppspalt, inga andra missbildningar.
Italien har knepiga abortlagar, men min väninna och hennes man verkar ha stått på sig väldigt. Det senaste hon skrev till mig är att de har pratat massor med gånger med läkare och psykologer och att de kommit till en "lösning" på problemet och på fredag "är det över".
Till andra i hennes omgivning har hon sagt att det är fara för barnets liv, men till mig (som ska vara hennes bästa vän) har hon sagt att det är läppspalt. Jag tror att hon faktiskt skäms för det hon ska göra att hon är rädd för vad andra ska säga och därför säger att det är fara för barnets liv.

Jag har försökt hänvisa till internet och visa på hur bra det blir efter operationen, men hon säger bara "vi tänker inte titta på internet, vi har redan bestämt sig".

Jag känner mig väldigt kluven inför min vän nu. Jag tycker personligen att hon gör fel, vet att hon vill ha allt mitt stöd - och det vill jag ju ge - men de tar ju bort sitt egna, friska barn. Vet inte hur jag ska klara av att ge fullt stöd, ärligt.
Hjälper jag henne inte förlorar jag ju henne som vän, och fram till det här har vi aldrig haft några "dispyter" eller större meningskillnader.

Det här är så svårt...

Det vore ju nästan bättre (tycker jag som det är nu) om barnet hade nån kraftig missbildning som utgör verklig fara för livet, då skulle det vara lättare att förstå den här aborten och ge stöd. Men det är det inte. Tyvärr.
Barnet har inte tisomi 18 el 13 och inga andra svåra problem.
Det är av den anledningen att de träffat läkare och psykologer sen förra tisdagen, jag antar att de försöker övertala mina vänner(det är så hon beskriver det för mig).
Sen det här hände vill min vän inte tala i telefon, med någon. Hon skulle ringa mig idag, men sen skulle de till psykologen och det gick inte. Vi får se om jag kan prata med henne senare.

Idag har jag pratat med min vän som ligger inlagd på sjukhuset från idag.
Imorgon ska de göra "ingreppet" som hon kallar det.
Jag har pratat med henne och hon har berättat att det inte är några andra "fel" på bebisen än läppspalt, men att de inte vill ha ett sånt här barn.
Jag tycker det hela är mycket tragiskt och vet inte längre hur jag känner inför min vän. Hon har ju varit toppen, fram till det här.
Hon vägrar titta på internet, "eftersom de redan har bestämt sig". Hon vill bara tala med de som stöttar henne i sitt val.

Jag blir så ledsen när jag tänker på det lilla livet, som imorgon förmiddag inte kommer att finnas längre....

Jag kan tala om att läppspalten ÄR orsaken till aborten.
Det här handlar om ett gift par sen 3 år, de planerade graviditeten och var fram till förra tisdagen jätteglada över allt.
Jag har pratat med personen det handlar om, senast igår och hon själv säger till mig att bebisen INTE har några andra fel. Det vore ju faktiskt lättare för henne att säga till mig att den lider av det och det och det, därför gör vi abort, än att erkänna att den "bara" har läppspalt.

Jag mår själv illa av vad hon har valt att göra och känner inte för att stå och backa upp hennes beslut när/om det kommer upp till diskussion (vi är även kollegor)
Andra personer kommer säkerligen till mig för att prata om vad som har hänt, för att de inte vågar fråga min vän om det och jag vet inte vad jag ska säga.

Har inte kunna prata med min väninna, då hon inte svara på sms/telefon. Gissar att hon är i nån slags chocktillstånd. Igår ska aborten ha varit.
Hon vidhåller att barnet har (nu hade...) "labioschisi laterale ",
vilket är läppspalt på svenska.

Det hade varit enklare att förstå, men "labioschisi" betyder just läppspalt, "palatoschisi" betyder istället gomspalt, och det har det aldrig varit nåt prat om.
Inatt blev det hela klart. Min väninna har skrivit några sms nu på förmiddagen och hon låter ovanligt "glättig" tycker jag. Säger att de redan "vänt blad" och ser framåt istället för att tänka på det som skett.

Jag tror jag själv är mer chockad än vad hon är. Åtminstone verkar det så...

Tyvärr kan jag bara hålla med er. Min väninnas syn på det hela är helt oförståelig!
Hon är hemma nu igen efter aborten och hon är väldigt lugn. Säger mest, "jag mår bra" "det gick fort, den var ju så liten" "vi får försöka igen om 6 mån".
Jag törs inte fråga om hon ens tittade på sitt barn.
Det hela är väldigt tragiskt tycker jag.
På vårt jobb har hon helt enkelt sagt att hon fått missfall. Där står jag och vet sanningen, men kan inte säga nåt utan ska bara nicka och beklaga instämmande.

Hon ska säga att barnet var så sjukt att hon förlorade det.

Jag önskar att jag inte visste sanningen. Nu blir ju jag med på lögnen...

Jag tycker också att det är oacceptabelt. Orsaken till hon valde att göra abort var att hon själv tycker att barnet såg ut som ett "monster" (hon har själv uttryckt det så). Vet att hon fick kämpa och argumentera mycket med psykologer och läkare och att hon var lättad över att få igenom sin önskan.
Håller inte på nåt sätt med min väninna,men kan inte bryta vår vänskap.

Till er som inte förstår att jag står kvar som hennes vän...
Tyvärr fick jag en hjärntumör i nov förra året och då var min vän där vid min sida. Hon tog ledigt i från jobbet, satt i väntsalen i över 15 timmar. Köpte allt jag behövde och kom till sjukhuset nästan varje dag i 3 veckor.
Det kan jag inte bara slänga bort.

Trots att jag är helt emot vad hon precis nu har gjort.

Det stämmer precis som du beskriver det. Det var så det gick till.

Det kostar inget att operera en läppspalt i Italien. Det är gratis, så det var inte av snålhet eller dålig ekonomi som min väninna gjorde aborten.
Hon ville inte ha, som hon uttryckt det , "ett monster".
Jag var emot, om det var nån som missat det.

grön banan skrev 2009-05-07 12:51:35 följande:

De kanske precis fått reda på det?

Tråden har "bytt" från att handla om min väninna till en mer generell syn på sena aborter. Barnet som aborterades och som hade Down Syndrom var inte min väninnas, utan nåns bekant i tråden (i Sverige förstod jag det som)

I Italien gör man f ö många fler ultraljud. Det är 3 som är "rutin" och ibland gör man fler om man har privat gynekolog. Det är fler test här än i Sverige, men just läppspalt uttäcks först vid det "större" och "viktigare" ultraljudet runt vecka 20-22.

En uppdatering om läget:

Min väninna mår bra. Hon pratar inte något om barnet , utan hellre om när de kan försöka igen. Jag låter henne berätta det hon vill och försöker inte få henne att berätta nåt som hon inte känner för.

Hon har nyligen fött barn, utan missbildningar.