Mifegyne (ett antiprogesteronpreparat)
Publicerat 2007-05-29 00:50
Barn- och kvinnoläkare kritiserar kd för förslag att ändra abortlagen.
För närvarande pågår en trend att förbjuda aborter eller sänka gränsen för abort. I flera EU-länder är abort i praktiken förbjudet (Polen, Irland, Malta). Åtgärder för att minska det totala antalet aborter är värdefullt men det är högst olyckligt att starka krafter på socialdepartementet och i kristdemokraternas ledning nu förespråkar en sänkt abortgräns och inskränkningar i rätten till abort.
I Sverige måste kvinnor som önskar abort efter 18:e graviditetsveckan ("sen abort") ansöka om abort hos Socialstyrelsen. Under 2005 beviljade Socialstyrelsen 293 av 379 sådana ansökningar. Detta är mindre än en procent av alla aborter i Sverige. Varje ansökan om sen abort granskas av Rättsliga rådets abortnämnd, däri ingår en jurist (ordförande), en psykiater, en gynekolog och en kurator. Dessutom har Socialstyrelsen och allmänheten vardera en representant.
Andelen beviljade sena aborter är högst i graviditetsveckorna 18-19.
Aborter efter vecka 22 genomförs enbart när fostret inte är livsdugligt. Därvidlag är till exempel Downs syndrom inte ett godtagbart skäl för abort från vecka 22 men kan vara det dessförinnan.
Alla kvinnor som ansöker om sen abort genomgår en kuratorsutredning.
Ofta föreligger hos kvinnor som beviljas sen abort inte ett utan flera abortskäl vilka samverkar. Psykosociala skäl till beviljad abort kan vara missbruk, kriminalitet, avsaknad av bostad men också ångest och känsla av otillräcklighet. Av 293 beviljade sena aborter 2005 var fysisk och psykisk sjukdom hos kvinnan huvudskälet i 15 fall (till exempel cancer eller schizofreni).
Nära två tredjedelar av alla sena aborter har sin grund i fosterskador. De vanligaste missbildningarna är hjärtmissbildning, Downs syndrom, hydrocefalus (vattenskalle), ryggmärgsbråck och otillräcklig mängd fostervatten med sekundära njur- och lungskador. I flera fall rapporteras multipla missbildningar.
I dag erbjuds alla gravida kvinnor ultraljudsscreening kring graviditetsvecka 18. Ultraljudsscreeningen är svår att tidigarelägga om vi vill behålla en hög säkerhet för att såväl utesluta som bekräfta allvarliga missbildningar. Av detta följer att ett antal svåra missbildningar bara kan diagnostiseras efter graviditetsvecka 18.
Mot den bakgrunden måste Socialstyrelsen även fortsättningsvis ha rätt att tillåta abort efter vecka 18 när synnerliga skäl föreligger.
http://www.dn.se/opinion/debatt/farligt-slopa-sen-abort-1.558532
• I dag går abortgränsen i Sverige vid 22 veckor. Hur gränsen kan justeras är inte klart.
• Gränsen för ett fosters livsduglighet gick tidigare vid 22 veckor.
• Under senare år har utvecklingen inom medicinska området gjort att läkarna kan rädda barn som föds i 24:e graviditetsveckan.
• Juridiskt sett definieras alla som foster som fötts levande som barn. Det gäller även foster som dött i mammans mage efter 28:e graviditetsveckan.
Bland förslagen inför kd:s riksting i juni finns krav på att gränsen för abort utan prövning ska gå vid vecka 12 i stället för dagens vecka 18. Det förslaget avfärdas av partistyrelsen.
Men man öppnar alltså för ett ifrågasättande av den övre abortgränsen vid vecka 22. Det skäl som kd-ledningen anger är att "den medicinska utvecklingen går framåt", enligt SvD.
Partiledaren och socialministern Göran Hägglund har fått hård kritik i partiet för att han vill ge utländska kvinnor möjlighet till abort i Sverige. Flera motionärer kräver att förslaget ska skrotas men av svaren framgår att Hägglund har hela partitoppen bakom sig.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22577&a=834430&queryArt549588=abort&sortOrder549588=0&doneSearch=true&sd=22634&from=siteSearch&pageArt549588=2 Tillstånd till abort efter 22 veckor kommer förmodligen inte att ändra praxis för den tidsgräns då man tillåter sen abort, dvs fram till och med 22 fullgångna veckor. Det underlag som fanns för en förändring har visat sig tunnare än vad som antogs från början. yy
Praxis inom Socialstyrelsens rättsliga råd
Av rättsliga rådets handlingar framgår att abort av livsdugliga foster inte beviljas. Under åren 1997, 1998 och 1999 inkom totalt 67 ansökningar om abort där graviditetstiden överskred 22 fulla veckor. Av dessa beviljades 12 ansökningar och i ett fall gavs tillstånd till avbrytande av graviditeten. I 11 av dessa ärenden var orsaken så svåra fosterskador att fostret inte bedömdes livsdugligt. I två fall saknade fostret hjärna (acrani), hos två foster konstaterades uttalade missbildningar till följd av en kromosomrubbning, trisomi 18. I tre fall saknades njurar och/eller urinledare i kombination med avsaknad av fostervatten. Hos tre foster fann man multipla missbildningar och i ett fall ett stort diafragmabråck. I alla fall utom de två med ac-rani hade fostrets status inte enbart bedömts av hemortskliniken utan även vid något av lan-dets större ultraljudscentrum. I två fall var kvinnan svårt sjuk. I det ena av dessa fall var gra-viditetstiden precis 22 fulla veckor och patienten beviljades legal abort. I det andra fallet var graviditeten längre kommen, 24e graviditetsveckan. I detta fall avslogs ansökan om legal ab-ort eftersom fostret ansågs livsdugligt men kvinnan fick tillstånd till avbrytande av gravidite-ten.
Bedömning av livsduglighet
Innan rättsliga rådet tar ställning till en ansökan fastställs hur långt graviditeten har framskri-dit. Bedömningen om ett foster är livsdugligt sker primärt vid den kvinnoklinik där kvinnan har ansökt om abort och grundas på kliniska fynd, gynekologisk undersökning och utfall av ultraljudsundersökning samt i förekommande fall annan fosterdiagnostik. Enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) kan den senare fastställa graviditetstiden ± sex dagar. Ultraljudet kan alltså ge en feldatering på upp till sex dagar. Tack vare förbättrad obstretrik och neonatal intensivvård kan idag allt fler och allt omognare nyfödda överleva. Eftersom man efter 23 fulla veckor börjar få möjlighet att klara fostret är det numera möjligt att man med en viss marginal kan garantera att inte ett livsdugligt foster aborteras. Det faller på rätts-liga rådet och den medicinska professionen att säkerställa att marginalen är tillräcklig.
Medicinska framsteg
En ändring av tidsgränsen för när ett foster ska anmälas som barn till folkbokföringsregistret påverkar inte det medicinsk omhändertagandet.
Gränsen efter den 28 graviditetsveckan har tillämpats sedan 40-talet. Då hade man inga till-förlitliga metoder att fastställa graviditetens längd och möjligheterna att rädda barn födda före den angivna gränsen var obefintliga. De medicinska framstegen har redan tidigare inneburit att rättsliga rådets praxis för den övre gränsen för legal abort har sänkts. Vid abortlagens infö-rande var det den 24e veckan mot nu 22a veckan. I takt med den medicinska utvecklingen är det möjligt att det inom en nära framtid blir nödvändigt att sänka den ytterligare. Avgörande för om fostret skall kunna överleva utanför livmodern är att det kan andas och syrsätta blodet. Luftrörsträdet, lungblåsorna och omgivande kapillärnystan är inte färdiga för luftandning för-rän efter 28 veckors graviditet, då fostret väger cirka ett kilo. Innan avancerad intensivvård hade utvecklats, överlevde ytterst få av dem som föddes före 28e graviditetsveckan. Numera överlever 70-80 % av dem som har en födelsevikt under 1000 gram. Gränsen för när överlev-nad är möjlig efter massiva vårdinsatser går idag vid ca 23 veckor (400 gram).
http://www.smer.gov.se/Bazment/54.aspx
Socialstyrelsens rättsliga råd
Som Läkartidningen tidigare har berättat om finns det studier som visar att allt fler barn födda 23–25 graviditetsveckan överlever (LT 2001; 5: 404– 405). Enligt uppgifter från vissa universitetssjukhus i landet finns det även fall där barn överlevt som fötts 20–22 graviditetsveckan. Det har därför framförts önskemål från bland annat Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG, om att praxis för den övre tidsgränsen för att tillåta sen abort borde ses över. Detta för att om nödvändigt öka tidsspannet mellan den gränsen, och den tid av graviditeten då det är medicinskt möjligt att rädda ett barn. Nu när Socialstyrelsens rättsliga råd återigen haft en hearing med flera inbjudna experter, samt informerats om den statistik som förs vid Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen, rörande överlevnaden hos mycket för tidigt födda barn, tycks det som om en ändring av praxis ligger långt borta. – Underlaget för en förändrad praxis är mycket tunnare nu än vad det var i vintras, säger Marc Bygdeman, professor emeritus i obstetrik och gynekologi samt ledamot i rättsliga rådet. – De fall med barn födda i 20–21 graviditetsveckan, som enligt tidigare uppgifter överlevt, finns det inga uppgifter på.
Inga barn registrerade
Uppgifterna rörande dessa barn borde
vara registrerade vid Epidemiologiskt
centrum. Men efter det att Orvar Finnström,
överläkare på avdelningen för tidigt
födda vid Universitetssjukhuset i
Linköping, bad Epidemiologiskt centrum
om listan på de aktuella barnen visade
det sig efter korrigering för födelsevikt
etc, att det inte fanns några så mycket
för tidigt levande födda registrerade.
– Av 7 barn födda i 20–21 graviditetsveckan
mellan 1995–1999 hade inget
barn överlevt, och av 23 barn födda i
22 graviditetsveckan under samma femårsperiod
hade endast 1 barn överlevt
enligt de uppgifter som finns på Epidemiologiskt
centrum, säger Orvar Finnström.
– Men själv var jag inte förvånad
över dessa resultat. Det finns praktiskt
tagit inga rapporter som ger stöd för att
så mycket för tidigt födda går att rädda
till livet.
Det finns alltid en risk för att graviditetslängden
underskattas vid mycket för
tidiga förlossningar, menar Orvar Finnström,
bland annat på grund av att dessa
barn ofta har en avvikande fosterutveckling
med sämre kroppstillväxt.
– Personligen anser jag att det med
dagens medicinska teknik inte finns underlag
för ändrad praxis rörande övre
tidsgräns för sen abort, säger Orvar
Finnström.
Vid den hearing som anordnades på
Rättsliga rådet deltog även SFOGs ordförande
Elisabeth Persson, docent i obstetrik
och gynekologi på kvinnokliniken
vid Karolinska sjukhuset.
– Förvisso ligger vi idag nära den
gräns som får anses som ett nödvändigt
tidsspann mellan då man kan tillåta sen
abort, och den gräns då mycket för tidigt
födda kan räddas till livet. Men utifrån
det faktaunderlag som idag finns, anser
vi ändå inte att det finns anledning att ändra
rättsliga rådets praxis, säger Elisabeth
Persson.
– Däremot har vi av Socialstyrelsen
begärt en opartisk utredning rörande de
siffror som förts fram. Det brukar vi alltid
göra då det handlar om kontroversiella
frågor.
Rättsliga rådet, vilket är den instans
som ger tillstånd för abort efter 18 fullgångna
graviditetsveckor, ska inom kort
behandla frågan om övre tidsgräns för
sen abort.
Peter Örn
http://ltarkiv.lakartidningen.se/2001/temp/pda22774.pdf
Det är därför jag föredrar att ange vecka + dag. Då vet man att man pratar om samma sak. Skulle därför gärna hitta var du funnit 21 + 6, så man vet 
1 § Begär en kvinna att hennes havandeskap skall avbrytas, får abort utföras om åtgärden vidtas före utgången av artonde havandeskapsveckan och den inte på grund av sjukdom hos kvinnan kan antas medföra allvarlig fara för hennes liv eller hälsa. Lag (1995:660).
2 § Om en kvinna begärt abort eller om fråga uppkommit om avbrytande av havandeskapet enligt 6 § skall hon erbjudas stödsamtal innan åtgärden utförs. Lag (1995:660).
3 § Efter utgången av adertonde havandeskapsveckan får abort utföras endast om socialstyrelsen lämnar kvinnan tillstånd till åtgärden. Sådant tillstånd får lämnas endast om synnerliga skäl föreligger för aborten.
Tillstånd enligt första stycket får ej lämnas, om det finns anledning antaga att fostret är livsdugligt.
4 § Vägras abort i fall som avses i 1 §, skall frågan omedelbart underställas Socialstyrelsens prövning. Lag (1995:660).
5 § Endast den som är behörig att utöva läkaryrket får utföra abort eller avbryta havandeskap enligt 6 §.
Abort eller avbrytande av havandeskap enligt 6 § skall ske på allmänt sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning som Socialstyrelsen godkänner. Lag (2007:998).
6 § Kan det antas att havandeskapet på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan medför allvarlig fara för hennes liv eller hälsa, får Socialstyrelsen lämna tillstånd till avbrytande av havandeskap efter utgången av artonde havandeskapsveckan och oavsett hur långt havandeskapet framskridit.
Om avbrytande av havandeskap på grund av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan inte kan anstå utan fara för kvinnan får åtgärden utföras utan hinder av bestämmelserna i första stycket och 5 § andra stycket. Lag (2007:998).
7 § Socialstyrelsens beslut i ärende om tillstånd till abort eller avbrytande av havandeskap enligt 6 § får inte överklagas. Lag (1995:660).
8 § Efter en abort eller ett avbrytande av havandeskap enligt 6 § skall kvinnan erbjudas stödsamtal. Den som ansvarar för verksamheten på det sjukhus eller den inrättning där åtgärden utförts skall tillse att ett sådant erbjudande lämnas. Lag (1995:660).
9 § Den som utan att vara behörig att utöva läkaryrket uppsåtligen utför abort på annan, dömes för illegal abort till böter eller fängelse i högst ett år.
Är brott som avses i första stycket grovt, dömes till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen skett vanemässigt eller för vinnings skull eller inneburit särskild fara för kvinnans liv eller hälsa.
För försök till illegal abort dömes till ansvar enligt 23 kap. brotts balken.
10 § Åsidosätter läkare uppsåtligen föreskrift i 4 § eller, om ej annat följer av 6 § andra stycket, i 3 eller 5 §, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.
11 § Utbyte av brott enligt denna lag skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Lag (2005:294).
Jag utgår därmed från att det inte finns någon referens i Veckor + dagar. Utan att alla utgår från begreppet fulla veckor och då lägger in sin tolkning. Jag släpper därmed förhoppningen om att få ett tolkningsfritt svar .
Även begreppet fulla veckor har använts olika av olika sjukvårdspersoner. :-S
.42– 48 6 7:e
49– 55 7 8:e
56– 62 8 9:e
63– 69 9 10:e
70– 76 10 11:e
77– 83 11 12:e
84– 90 12 13:e
91– 97 13 14:e
98–104 14 15:e
105–111 15 16:e
112–118 16 17:e
119–125 17 18:e
126–132 18 19:e
133–139 19 20:e
140–146 20 21:e
147–153 21 22:e
154–160 22 23:e
161–167 22 23:e
168–174 23 24:e
Hur gick det sedan för kompisen?
OK då vet jag "slutet" på den sorgliga historien. Käns olustigt fortfarande och jag har inte kunnat släppa den här tråden. Vet inte om det blir lättare nu, men nu vet jag iaf. 
Hoppas bara att hon är en bra mor till det här barnet nu iaf. Jag vet inte men det kändes så oroande att en så liten grej kunde få en att göra det hon gjorde så man undrar ju. Jag var ju själv gravid när tråden var aktuell och för mig kändes det omöjligt att förstå, fast jag försökte . Just att argumentet bara var att de var fula var skrämmande för mig. Jag vet inte, jag kommer nog alltid att bära med den här tråden lite i mig antar jag. Jag förstår bara inte så enkelt är det. 