Aurorasamtal för omföderskor?

Hej i tråden, jag har en dotter på 1år och är nu gravid igen, men är dock livrädd för förlossningen. Velat fram och tillbaka om jag verkligen ska behålla barnet för en förlossning vaginal/kejsarsnitt är jag livrädd för.
Med dottern tog det drygt 3timmar från första värken, "en dröm" enligt många men det var verkligen hemskt, jag var helt säker på att jag skulle dö, de skulle ge mig dropp men hon stack ett flertal gånger i armen utan resultat och jag är livrädd för nålar dessutom, sen stack hon några gånger i handen och jag kände hur blodet sprutade ut över hela mig när hon återigen gjorde fel- från handen,. när hon äntligen lyckats så var det för sent för eda då jag hade öppnat mig 8cm på 1,5timme. Det var som en enda lång värk och jag låg där totaltsnurrig på lustgas och ville bara gråta men det gjorde för ont för att jag skulle kunna göra annat än att bara ligga där i panik. Allt var som en enda lång värk där jag trodde att jag höll på att gå i två delar,. Sen har jag hört att andra barnet ofta går ännu fortare - PANIK! Jag vill verkligen inte föda ett till barn på bara lustgas, jag vill inte känna paniken igen och jag är så grymt rädd för nålar så jag vet inte vart jag ska ta vägen.
men känns som att - eftersom att jag haft en "drömförlossning som gick så snabbt och utan att jag sprack" så har jag inget annat val än att göra samma sak igen?