shopahollic skrev 2009-06-05 22:05:07 följande:
Hej i tråden, jag har en dotter på 1år och är nu gravid igen, men är dock livrädd för förlossningen. Velat fram och tillbaka om jag verkligen ska behålla barnet för en förlossning vaginal/kejsarsnitt är jag livrädd för. Med dottern tog det drygt 3timmar från första värken, "en dröm" enligt många men det var verkligen hemskt, jag var helt säker på att jag skulle dö, de skulle ge mig dropp men hon stack ett flertal gånger i armen utan resultat och jag är livrädd för nålar dessutom, sen stack hon några gånger i handen och jag kände hur blodet sprutade ut över hela mig när hon återigen gjorde fel- från handen,. när hon äntligen lyckats så var det för sent för eda då jag hade öppnat mig 8cm på 1,5timme. Det var som en enda lång värk och jag låg där totaltsnurrig på lustgas och ville bara gråta men det gjorde för ont för att jag skulle kunna göra annat än att bara ligga där i panik. Allt var som en enda lång värk där jag trodde att jag höll på att gå i två delar,. Sen har jag hört att andra barnet ofta går ännu fortare - PANIK! Jag vill verkligen inte föda ett till barn på bara lustgas, jag vill inte känna paniken igen och jag är så grymt rädd för nålar så jag vet inte vart jag ska ta vägen. men känns som att - eftersom att jag haft en "drömförlossning som gick så snabbt och utan att jag sprack" så har jag inget annat val än att göra samma sak igen?
Åh, jag känner igen mig i det du skriver ska du veta... Jag sprack en del visserligen men resten känner jag igen så väl. Jag är inte rädd för nålar men var en nåldyna där jag låg och när de skulle sätta EDA så hade kanylen glidit ur och allt rann utanför... de hittade ingen som kunde lägga EDAn (hon var på ett akutsnitt) och när hon väl kom så hade jag redan börjat krysta. En enda värk, precis som du säger! En enda jäkla krystvärk på 20 min utan paus! Var livrädd inför andra förlossningen.
Men! Den var en dröm. Den gick faktiskt ännu snabbare men den gången var jag beredd och hann med i vad som hände. Det gjorde inget att det bara var lustgas för andra gången fungerade den bättre. Jag sög i mig hela tiden med första barnet kändes det som och därför var jag tokhög på gasen. Med andra barnet tvingade jag mig att göra pauser vilket gjorde att effekten blev en helt annan! Helt plötsligt gjorde lustgasen nytta mot smärtan och var inte bara ett berusningsmedel... Det var precis som att kroppen visste vad den gjorde andra gången och skötte det på ett mycket smidigare sätt själv.
Stå på dig och prata med bm om dina funderingar. För även om man haft en snabb första förlossning utan "synliga men" så innebär inte det att det själsliga har haft en lika smidig förlossning!
